Hem >
Nyheter >
Nyheter >
”Vi kan inte ha någon annan måttstock än att alla elever ska nå målen i alla ämnen”
”Vi kan inte ha någon annan måttstock än att alla elever ska nå målen i alla ämnen”
Skolinspektionen klargör nu kraven på vilka kunskapsresultat en skola ska ha för att inte Skolinspektionen ska kräva ytterligare åtgärder, det vill säga en form av kritik, i samband med tillsynen.
– Tidigare har vår måttstock inte alltid varit tydlig och ibland har den varierat beroende på vem som svarat för tillsynen. Nu får vi en och samma måttstock för vad vi förväntar oss av skolorna, säger Bertil Karlhager, enhetschef på Skolinspektionen.
– Egentligen handlar det om svaret på frågan: När är staten nöjd med det kommuner och fristående skolor presterar? Räcker det med att ligga i nivå med genomsnittet för riket för att undgå kritik från Skolinspektionen oavsett var riksgenomsnittet ligger?
För att det inte ska råda något tvivel om vilka förväntningarna är slår Skolinspektionen fast att utgångspunkten är att 100 procent av eleverna ska ha lägst godkänt i alla ämnen eller motsvarande.
– Några andra förväntningar kan vi inte ha och det ska inte heller skolorna ha, säger Bertil Karlhager.
Idag ligger riksgenomsnittet för skolorna på 75 procent elever som klarar målen i alla ämnen.
Men det måste väl finnas förklaringar till varför elever inte når målen, orsaker som ligger utanför vad kommuner och skolor själva kan påverka?
– Det är sant att det finns sådana orsaker. Men skolans och den enskilde lärarens förväntningar kan aldrig vara andra än att alla elever ska nå målen. Det avgörande är vad skolorna gör för att alla elever ska nå dit. De måste vidta åtgärder som kan kompensera för de hinder som finns, säger Bertil Karlhager. Skolinspektionen kommer att väga in svårigheterna men framför allt titta på vad kommunen/skolan gör för att kompensera för dem.
– Det är skolinspektörens professionella bedömning som till sist avgör hur bedömningen blir för varje skola, säger Bertil Karlhager.
I den bedömningen ska man särskilt titta på hur skolan arbetar med:
Särskilda stödinsatser: Får eleverna den stödundervisning och det särskilda stöd de behöver för att nå målen?
Systematiskt kvalitetsarbete: Följer skolan/huvudmannen upp resultaten i alla ämnen i de olika årskurserna? Analyserar man resultaten och eventuella skillnader i måluppfyllelse. Låter man analysen ligga till grund för åtgärder för ökad måluppfyllelse?
Bedömning och betygssättning: Finns överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och betyg? Hur arbetar skolan/huvudmannen för att nå en likvärdig bedömning och betygssättning?
Tillgång till utbildning: Anordnar skolan/huvudmannen undervisning i alla ämnen (t.ex. hem- och konsumentkunskap, teknik i årskurs 5 eller tidigare, svenska som andraspråk)?
Sammantaget ser Skolinspektionen att det finns tre grupper av skolor. Av den första gruppen kommer man inte att kräva ytterligare åtgärder medan de två andra grupperna, med varierande styrka, kommer att få ett sådant krav.
Skolor med goda resultat, vilket i princip innebär måluppfyllelse för alla elever i samtliga ämnen. Avvikelser som finns kan förklaras, t.ex. stor andel nyanlända elever och där det inte är rimligt att förvänta sig att de når målen i alla ämnen. I vissa fall kan också andel elever med anpassad studiegång behöva vägas in.
Skolor med låga eller varierande resultat men med ett flertal anmärkningar. I den här gruppen finns också skolor med tillsynes goda kunskapsresultat men som brister i arbetet med till exempel särskilda stödinsatser eller liknande. Dessa skolor behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förutsättningar för att lägst nå målen för utbildningen.
Skolor med låga resultat trots att skolan gör ett gott arbete och jobbar medvetet behövs här ytterligare åtgärder för att förbättra resultaten.
Robin Lapidus