Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen). Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med Skolinspektionen reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen. Tidigare reglerades detta i den så kallade barn- och elevskyddslagen.
I lagstiftningen är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har något samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga, har fel hårfärg eller liknande. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts; även knuffar och utfrysning är kränkande behandling.
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande indentitet eller ålder. Läs mer på www.do.se
Bakgrunden till lagstifningen
Bakgrunden till lagstiftningen var att flera myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammade att kränkningar i skolmiljön var ett stort problem. Sverige har också gjort vissa internationella åtaganden inom området mänskliga rättigheter, då främst barnkonventionen men det finns även vissa åtaganden enligt EG-rätten. En annan anledning var att det tidigare drivits flera skadeståndsprocesser, där elever som utsatts för kränkningar försökt få rätt mot skolhuvudmannen, som misslyckats.
Skollagen (6 kapitlet)
Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska förskolan eller skolans huvudman se till att skolorna:
- Bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
- Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
- Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling (det som i lagtexten kallas årlig plan). Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Läs mer om plan mot kränkande behandling.
- Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart förskolan eller skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling så måste de agera och utreda vad som hänt. Den skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan så snart en elever utsatts för en kränkning. Skolan måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
Det finns också ett direkt förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel ge nedsättande kommentarer. Som lärare har du också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan, vilket ibland kan innebära att du måste använda dig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det ibland kan upplevas som kränkande för en elev, så är det inte en kränkning i lagens mening.
Läs mer om skollagen på Riksdagens webbplats (extern länk, nytt fönster).
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen ska skolans huvudman se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola):
- Bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
- Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.
- Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Läs mer om planerna här.
Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
Skadestånd
Kränkningar mellan elever
Om ni på skolan får kännedom om att en elev utsatts för kränkningar måste ni utreda och åtgärda omedelbart. Annars kan skolhuvudmannen bli skyldig att betala skadestånd. Skadeståndet ska dels vara en kompensation till den som utsatts, men ska också vara ett incitament för skolorna att arbeta mer aktivt mot kränkande behandling. Det är BEO och Diskrimineringsombudsmannen (DO) som driver skadeståndsärendena.
Kränkningar från vuxna mot elever
Det är ett absolut förbud för vuxna i förskola eller skola att kränka elever. Om en elev anmäler till BEO att de utsatts för en kränkning kan vi kräva skadestånd från skolans huvudman. Det är då upp till huvudmannen att bevisa att det inte skett en kränkning.