Skadestånd ska sätta press på skolor
08 juni 2009 10:12, Lars Arrhenius
Psykologen Christer Olsson har i flera debattartiklar kritiserat mig som barn- och elevombud, liksom den lagstiftning som ska skydda barn och elever från kränkande behandling. I går på Svenska Dagbladets debattsida, replikerar han mig.
Alla som jobbar i förskola eller skola är skyldiga att agera så snart de får reda på att en elev känner sig kränkt. Då måste de ta reda vad som hänt och sätta in åtgärder för att det inte ska hända igen. Om skolorna inte gör tillräckligt för att utreda och sätta stopp för kränkningarna kan jag kräva skadestånd för ett barn eller en elev. Kravet ställs till skolans huvudman, det vill säga den som äger skolan – till exempel kommunen. Det är således skolornas agerande, eller snarare brist på agerande, som avgör om jag kan kräva skadestånd. Det räcker inte att jag kan konstatera att en elev till exempel mobbats.
Skadeståndet är en kompensation till det utsatta barnet, det ska ge barnet upprättelse och visa att samhället tar de här frågorna på allvar. Men en annan mycket viktig funktion är att det ska ha en förebyggande effekt. Det ska sätta press på skolorna så att det tar de här problemen på allvar.
För ytterst är det skolorna som måste ha ett kraftfullt förebyggande arbete för att förhindra att fler barn utsätts. Det är de som måste prioritera arbetet mot mobbning. För om personalen är lyhörd och tar barnens utsatthet på allvar kommer färre barn att bli utsatta för kränkningar.
Länge har jag drivit att skolans huvudmän ska få betala höga bötesstraff om de inte tar ansvar också för det förebyggande arbetet. Förhoppningsvis kommer den nya skollagen innehålla en sådan möjlighet.
Även innan denna lagstiftning trädde i kraft fanns möjligheter att driva ett skadeståndsmål med hjälp av Skadeståndslagens bestämmelser. Ett mycket känt och omdiskuterat fall är det så kallade Grumsfallet (HD s dom NJA 2001 s. 755). En flicka som varit mobbad under hela sin skoltid, förlorade mot kommunen. Ett av skälen till barn- och elevskyddslagens tillkomst var just utfallet i detta mål.
Jag har också bjudit in Christer Olsson för att han ska se hur vi arbetar och lära sig mer om lagstiftningen samt diskutera arbetet mot mobbning. Men den utmaningen har han inte antagit.