BEO bloggar på nytt

29 januari 2010 12:28

Nu är jag tillbaks på min blogg. Ska försöka att vara mer aktiv framöver och hoppas på många kommentarer på mina inlägg.

Året har dragit igång med flera processer i domstol. Det känns bra att vara tillbaks i domstolsmiljön. Innan jag började som BEO var jag försvarsadvokat och befann mig i stort sett varje dag i domstolsförhandlingar. Ifrågasättandet av elevers berättelser om mobbning fortsätter även in i domstolssalen.

En tendens är att flera kommuner än tidigare inte vill betala mina krav på skadestånd och inte heller träffa någon förlikning, i vart fall inte på de nivåer som jag kan acceptera.  Flera stämningar mot kommuner är därför på gång. I höstas skapade vi en möjlighet för elever att anmäla via webben. Det har lett till att antalet anmälningar ökat rejält men fortfarande är det så att antalet anmälningar är få i förhållande till antalet elever som uppger sig vara utsatta för olika former av kränkningar.

Vad vill du läsa om på BEOs blogg? Lämna gärna förslag på ämnen.

1. ---

   Skulle gärna vilja ha mer om Lärarnas ansvar att ha noll-tolerans mot kränkningar i skol-barnomsorg. Att som vuxen våga säja ifrån och markera.Bättre en "hopplös läraren " som ifrågasätter än en som inte säger något. Beos /skolinspektionens sida är en sida som jag läser dagligen då jag tycker att den tar upp aktuella ämnen som rör skol-barnomsorgen.
   Permanent länk

   29 januari 2010 14:33, Katarina Andersson

2. ---

   Hej BEO Du har gott uppsåt, det respekterar jag. Tyvärr är inte metoden med stämningar någon bra väg att förbättra mobbingläget i svenska skolor. Det skapar rädsla hos personalen och rädda människor är inga bra förebilder eller de trygga vuxna vi behöver i skolorna. Många mobbingsituationer som anmäls är långvariga, komplicerade, röriga historier. Ingen domstol kan reda ut alla turer och den rättvisa som skipas är inte rättssäker. När jag pratade med elever om detta på en skola jag arbetade för länge sen sade de "Mobbaren fick pengarna" De menade att den värsta mobbaren på skolan blev kränkt vid ett tillfälle, det blev anmälan och kommunen betalade ut skadestånd. Sådana situationer är tyvärr vanliga och kommer att bidra till att unga ännu mindre än innan litar på vuxenvärldens förmåga att hantera mobbing. Mitt recept blir istället den gamla svåra vägen med utbildning av personal och uppmuntran istället för hot och straff. Mvh / Claes Andersson
   Permanent länk

   29 januari 2010 20:46, Claes Andersson

3. ---

   helt rätt !
   Permanent länk

   02 februari 2010 09:02, stefan e

4. ---

   Ang vuxennärvaro i skolan. Pedagoger är kunniga och engagerade i allmänhet.Men jag har aldrig blivit så chockerad som den gången under ett föräldramöte, då en förälder, som arbetar som pedagog uttalade sig så här; "Att vara rastvakt är det tråkigaste som finns, man vill ju hellre tala med sina kollegor". Jag har full förståelse för att man vill träffa sina kollegor när de har rast. Men att barn inte har förtroende för vuxna, blir förståeligt i detta scenario. Barn är ju känsliga för när vuxna låtsas visa intresse. Detta är ju en arbetsmiljöfråga både för barn och pedagoger. Hur arbetar man med betydelsen av fri lek och vuxnas närvaro t ex i grundutbildning och fortbildning? Ellern tänker skolledningen, att det räcker att pedagoger själva,som barn har varit på rast under sin skoltid och vet hur detta går till? Rasten o den fria leken har nog stor betydelse för barns socialisationsförmåga. Där har alltid vuxna ett ansvar att närvara på olika sätt.
   Permanent länk

   02 februari 2010 15:48, Gunilla Hjalmers

5. ---

   Gunilla: Tack för ditt inlägg.
   
   Katarina: Tack för ditt förslag! BEO kommer absolut blogga om skolans ansvar. Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (14 a kapitlet) och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Skolan är skyldig att agera direkt de får kännedom om pågående kränkningar.
   
   Claes: Tack för din kommentar. Syftet med skadestånd är dels att den som utsatts för allvarliga kränkningar ska få en kompensation för ett lidande dels att sätta tryck på de som äger skolorna kommunen eller de fristående skolorna så att de verkligen prioriterar det förebyggande arbetet. För det enskilda barnet innebär det en upprättelse och en kompensation för det lidande det innebär att kanske dagligen bli utsatt för kränkningar, erfarenheter som man ofta bär med sig hela livet. Det betyder väldigt mycket, att de blir tagna på allvar. Det ingår också i BEOs uppdrag att informera om vikten av ett bra förebyggande arbete mot kränkningar. Jag håller med dig om att det är viktigt att skolans personal får utbildning för att klara av att få stopp på kränkningar i skolan.
   Permanent länk

   03 februari 2010 16:34, Barn- och elevombudet

6. ---

   Jag är själv lärare och förälder till fyra barn. Våra barns sex första år i skolan bär vi med oss som mycket tunga minnen av en skola som vägrade att fungera. När skolan äntligen fick kritik från skolverket blev det en upprättelse för många trasiga ungar och trötta föräldrar. När den av våra flickor som blev värst utsatt sa till mig en kväll när hon gick i trean: " mamma, du behöver inte ringa fler gånger till fröken, de vuxna kan ändå ingenting göra. Jag lär mig överleva om ni lovar att finnas här hemma för mig..."Den kvällen lovade jag att jag skulle vara en seende agerande vuxen i skolans värld. Skolans värld ur lärar perspektiv är en tuff värld. Några kollegor har blivit polisanmälda för att man ingriper och agerar, det är numera ett hot som ständigt hänger över oss. Till detta arbetar många av oss under ständigt pågående hot och kränkningar. Det är inte bara elever som kränks varje dag i skolan. Jag har aldrig träffat en kollega som inte önskat vara med sina elever på raster... frågan är när har lärarna rast? Idag har jag jobbat från kl.7,50 till 14,30 utan fem minuters rast och i elevgrupp hela tiden, detta är inte en undantags dag, detta är min varje dag... Sedan är skolan värld en värld som ständigt lever under besparings krav. Vi får hela tiden mer och mer uppgifter och mindre tid. Jag tror att många barn far illa i skolan handlar om en större bild. Det går inte att plocka ut mobbing och kränkningar som ett enskilt problem. Något större är fel med den svenska skolan. Jag vet att goda pedagoger hela tiden letar möjligheter och arbetsmodeller till att arbeta med denna viktiga fråga. Men att arbeta aktivt och effektivt med denna viktiga uppgift kräver tid och egagemang. Mycket tid. Ge oss den tiden och jag är övertygad om att skolan kan vara den goda skolan för den är full av goda pedagoger som längat efter att få vara goda förebilder och goda pedagoger till alla dessa underbara ungar.
   Permanent länk

   03 februari 2010 17:15, AnnSophie Sundén

7. ---

   Jag hoppas att alla skolor ska kunna förbättras, genom att BEO och Skolverket hysser tilltro mer till föräldrarnas berättelsen, än till skolpersonalens, efterssom de är specialister för att förklara allt mobbning och barnskador på skolorna och förskolorna för "olyckhändelser" och rektorernas viktigast uppgift verkar vara att ha "fullt förtroendet till skolpersonal". Kommunala anställda är helt enkelt inte bara partiska och lojala till varandra, utan också bryr sig inte så mycket om främmande barn. För sitt eget skull de är kapabla även att föra förtal om föräldrarna och även om barnen som klagar på mobbning. Rektorernas motto i Sverige verkar vara"mobbning existerar inte på våra skolor, vi har bästa skolor i världen". men bara barnen, deras anhöriga och BEO vet hur det är i verkligehen.Barnen och föräldrar klagar inte för ingenting. MER KRITIK TILL VARJE SKOLA SOM ANMÄLS, enl. Barnkonventionen!Bättre skola till svenska barn äntligen! Vi föräldrar och barnen har väntat redan länge.
   Permanent länk

   08 februari 2010 14:54, Alma Gabriella Jonsson

---

Skriv en kommentar

Namn:  
Kommentar: 

Användarverifikation

Skriv in texten som visas i bilden: