Sista Robinson
01 februari 2010 08:27
Hoppas att det var det sista Robinsonprogrammet vi fick se i lördags. Intresset hos tittarna har aldrig varit så lågt. Robinson var ett av de första programmen som förde in mobbnings-TV i Sverige.
Efter det har flera program tagit efter. Program där vuxna tävlar i att kränka varandra på ett så förnedrande sätt som möjligt. Utfrysning och ryktesspridning har i medias värld blivit normaliserat. Samtidigt som media uppmärksammar svåra fall av mobbning i skolan sänder man program som uppmuntrar mobbning. Denna inställning gör naturligtvis skolans uppdrag att få stopp på mobbning så mycket svårare.
Under årens lopp har vi fått se och höra hur deltagarna i Robinson reagerar när de utsätts för utfrysning och mobbning. I fredags läste jag en intervju med en av deltagarna i årets program. Han säger att det var den värsta tiden i hans liv och att han tvingats söka psykologhjälp efter att ha deltagit i programmet. I Robinson deltar vuxna människor frivilligt som innan vet om vad de riskerar att utsättas för.
I skolan är det barn det handlar om som har skolplikt. De har inte själva valt. Att i en sådan situation utsättas för svåra kränkningar är helt oacceptabelt. Ett rimligt krav är att samhället garanterar eleverna en trygg miljö där de känner tillit och förtroende för de vuxna. Men för att lyckas i att få stopp på mobbning måste även vuxna utanför skolan ta ett ansvar. Media tycks inte anse att de har ett sådant ansvar.