Om Skolinspektionen

Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en god utbildning i en trygg miljö. 

Vi vässar pennan - ett fördjupningsmaterial om inspektion


Våra senaste rapporter

Ladda ner och läs våra senaste rapporter och beslut.


 Prenumerera

Följ oss via vårt nyhetsbrev, våra pressmeddelanden, RSS eller Twitter.


 In English

All children and youth are entitled to attend schools where there is a focus on both safety and knowledge.

Tyck till!

Vi vill gärna veta vad du tycker om vår webbplats. Mejla webbredaktionen.

RSS

Låt nyheterna komma till dig. Du kan prenumerera på vårt nyhetsflöde via RSS.

 

Genomförda kvalitetsgranskningar

Det övergripande målet med våra kvalitetsgranskningar är att bidra till förbättrad måluppfyllelse genom att tydliggöra behov av utveckling, så att skolor, övriga verksamheter och huvudmän ges förutsättningar för att genomföra förbättringar.

Här presenteras våra genomförda kvalitetsgranskningar:

  • Lärares utbildning och behörighet

    Tidigare studier visar hur viktig lärares utbildning och kompetens är, men också på att det är vanligt att lärare undervisar i ämnen och årskurser som de saknar utbildning för. Skolinspektionen har därför genomfört en kvalitetsgranskning med inriktning mot huvudmännens och skolornas insatser för att undervisningen i skolan ska bedrivas utifrån skollagens krav: Att använda lärare som har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver.
  • Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling

    Skolinspektionen har granskat 50 grundskolors arbete vid trakasserier och kränkningar. Granskningen visar bland annat att det ofta saknas vuxna utanför elevernas lektionstid, att det finns ett brustet förtroende för vuxnas förmåga, vilja och ork att hantera konflikter och att kamratstödjarna ibland upplever att de får axla ansvaret för att reda ut konflikter i stället för att de vuxna gör det. Men det finns också goda exempel på skolors arbete mot trakasserier och kränkningar.
  • Skolsituationen för elever med funktionshinder

    Det finns lärare som har elever med funktionsnedsättning i sin klass utan att känna till hur funktionsnedsättningen påverkar inlärningen. Dessa elevers rätt till en likvärdig utbildning är därmed inte säkrad. Det konstaterar Skolinspektionen i en granskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning vid 24 grundskolor.
  • Studieavbrott i gymnasieskolan

    Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning är ett verktyg för att förbättra ett akut problem i skolväsendet. I dag klarar mer än hälften av eleverna i gymnasieskolan inte av utbildningen fullt ut. En tredjedel uppnår inte behörighet för vidare studier.
  • Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB

    På HVB-hemmen bor barn och unga som inte kan bo hemma. På 31 av hemmen går eleverna i så kallad särskild undervisning. Skolinspektionen har granskat undervisningen. Granskningen visar att bara ett av hemmen vid granskningstillfället undervisade eleverna i alla ämnen och ger eleverna den undervisningstid de normalt sett har rätt till.
  • Undervisningen i matematik

    Många elever får inte den undervisning de har rätt till i matematik. Det konstaterar Skolinspektionen efter en kvalitetsgranskning av matematikundervisningen vid 23 grundskolor.
  • Uppföljning av resultat i vuxenutbildningen

    Det är svårt att få svar på vilken utdelning vuxenutbildningen ger för den enskilde deltagaren i form av förbättrade möjligheter till studier, karriärvägar inom yrkeslivet eller deltagande i samhällslivet. Tidigare utbildningsinspektioner och andra studier visar att uppföljning av vuxenutbildningens resultat görs i alltför begränsad omfattning samt att det finns brister i likvärdighet i bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen.
  • Utbildning för nyanlända elever

    Skolinspektionen har granskat kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever på 34 skolor. På ingen av skolorna får de nyanlända eleverna den utbildning de har rätt till. Dessutom särskiljer skolorna ofta de nyanlända eleverna från de övriga eleverna, vilket leder till att de nyanlända inte blir en del av den sociala gemenskapen.