Skolsituationen för elever med dyslexi i grundskolan

Dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som kan leda till betydande svårigheter för elever i så gott som alla ämnen. Det finns forskning om vilka faktorer som är betydelsefulla för elever med dyslexi men det är oklart vilket genomslag denna kunskap har fått i skolornas arbete. Nu granskar Skolinspektionen skolsituationen för elever med dyslexi, med fokus på om de får den likvärdiga utbildning de har rätt till.

Bakgrund

Alla elever i grundskolan har rätt till en likvärdig utbildning enligt skollagen. En likvärdig utbildning innebär att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov och att undervisningen anpassas i förhållande till detta. Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Elever får inte utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling.

Dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som kan leda till betydande svårigheter för en elev i så gott som alla ämnen. De faktorer som forskningen framhåller som betydelsefulla för elever med dyslexi är främst relaterade till den pedagogiska miljön i skolan; att undervisningen anpassas och utformas utifrån elevernas specifika förutsättningar och behov, att särskilt stöd ges vid behov, att det finns tillgång till kompensatoriska hjälpmedel (till exempel läromedel inspelade på band och datorer med stavningsprogram) samt att det finns en hög lärarkompetens.

Det behöver även finnas en väl fungerande samverkan i personalgruppen, med elev, vårdnadshavare och externa aktörer.

Syfte och förväntade effekter

Det övergripande syftet med granskningen är att bidra till elever med dyslexi får en likvärdig utbildning och möjligheter att nå nationella mål.

Som en effekt av granskningen förväntas de granskade skolorna och huvudmännen vidta de åtgärder som behövs för att elever med dyslexi ska få en god, likvärdig utbildning. Granskningen kan även stimulera skolorna och huvudmännen att vidta ytterligare insatser för att förbättra utbildningens kvalitet för dessa elever.

Som en långsiktig effekt förväntas kvalitetsgranskningen bidra till att elever med dyslexi når maximala resultat i grundskolan och minst betyget godkänt i alla ämnen.

Granskningens inriktning och frågeställningar

Kvalitetsgranskningens centrala frågeställningar är:

  • Har skolhuvudmannen system för att identifiera och utreda elever med dyslexi?
  • Utformas och anpassas undervisningen utifrån dessa elevers förutsättningar och behov, i syfte att ge dem möjligheter att nå nationella mål?
  • Ges särskilt stöd till elever med dyslexi i de fall de behöver det?

Genomförande och metod

Vid granskningen i grundskolorna ska följande metoder användas: Dokumentanalyser, intervjuer samt observationer av lärandemiljöerna. Intervjuer kommer att ske med rektorn, lärare, elever och vårdnadshavare. Varje skola besöks under tre dagar.

På huvudmannanivå ska det genomföras dokumentanalyser och intervjuer. Intervjuer kommer att ske med olika företrädare för huvudmannen och genomföras under en halv dag.

Planering

Granskningen omfattar 22 grundskolor och deras huvudmän (kommuner och huvudmän för fristående skolor). Grundskolorna ska omfatta årskurs 1-9.
Inledningsvis görs en pilotgranskning i maj 2010 i två grundskolor och deras respektive huvudman. Övriga verksamheter besöks under perioden september-oktober 2010.

Granskningen slutrapporteras under 2011.

Utvalda skolor

Kommun Skolor
Ale Himlaskolan
Borås Engelbrektskolan
Botkyrka Hammerstaskolan
Eskilstuna Gökstensskolan
Flen Bruksskolan
Göteborg Lindåsskolan
Halmstad Gullbrandstorpsskolan
Härnösand Gerestaskolan
Höganäs Bruksskolan
Katrineholm Valla skola
Landskrona Västervångskolan
Leksand Åkerö skola
Lomma Rutsborgskolan
Norrköping Vittra vid Röda stan
Salem Rönninge skola
Sandviken Murgårdsskolan
Stenungsund Kristinedalskolan
Stockholm Maria Elementarskola
Sundsvall Matfors skola
Uddevalla Fridaskolan
Vellinge Rosentorpskolan
Ängelholm Ströveltorps skola

Projektledare

Anna Löfström
Tfn 08-586 080 58
e-post: anna.lofstrom@skolinspektionen.se