Hem >
Kvalitetsgranskning >
Genomförda kvalitetsgranskningar >
Undervisningen i svenska i gymnasieskolan
Undervisningen i svenska i gymnasieskolan
Skolinspektionen har granskat undervisningen i svenska A och B i gymnasieskolan på fyra yrkesförberedande program. Granskningen visar att anpassningen av ämnet svenska till den studieinriktning eleverna valt varierar mellan en i stort sett obefintlig till en genomtänkt anpassning.
Språket har en grundläggande betydelse för lärandet och är ett verktyg för all kunskapsutveckling. Ämnet svenska ska i samverkan med andra ämnen bidra till att eleverna ser en meningsfull helhet i sin utbildning, där den valda studieinriktningen är utgångspunkten.
Skolinspektionen har granskat 42 gymnasieskolor i 34 kommuner på Barn- och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Medieprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet. Granskningen har fokuserat på om eleverna som läser Svenska A och B får en undervisning som anpassas till den studieinriktning de valt.
Granskningen har bland annat fokuserat på om lärarna arbetar tillsammans med eleverna för att välja arbetssätt och innehåll i undervisningen och om man i det arbetet utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. En annan frågeställning gäller hur samarbetet mellan svensklärare och karaktärsämneslärare fungerar.
De viktigaste resultaten
- Undervisningen i svenska anpassas inte i tillräcklig omfattning till elevernas studieinriktning. Exempel på hur ämnet svenska kan kopplas till karaktärsämnena som eleverna läser är att välja litteratur och texter som har med karaktärsämnena att göra. Även skrivuppgifter bör utgå från elevens studieinriktning för att få en koppling mellan svenskämnet och karaktärsämnena.
- Lärarna i svenska och karaktärsämneslärarna behöver samverka bättre. Det kan innebära att lärarna gemensamt diskuterar litteraturval och hur de kan samarbeta för att göra undervisningen mer givande för eleverna.
- Undervisningen utgår i för liten omfattning från den enskilda elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. Lärarna behöver ta reda på vad eleverna har med sig i bagaget och vad de själva vill ha ut av undervisningen. Granskningen visar att det främst är de motiverade eleverna som får stå tillbaka då undervisningen i första hand utgår från och anpassas till de elever som behöver stöd för att nå betyget Godkänt.
- Eleverna behöver få en tydligare bild av målen för utbildningen. Elever som förstår målen och varför de arbetar med olika moment i undervisningen tycker att ämnet svenska blir intressantare. De förstår också bättre på vilka grunder de blir bedömda.
- Eleverna har inte tillräckligt inflytande över undervisningen. Ett sätt att arbeta för att ge eleverna inflytande är att läraren planerar undervisningen tillsammans med eleverna utifrån målen i kurserna.
- Uppföljning och utvärdering sker sällan med tillräcklig systematik. Utvärdering behövs för att kunna jämföra resultat över tid och se vilka åtgärder som behövs för att förbättra verksamheten.
Rapporter och uppföljning
Alla skolor får ett beslut som beskriver och bedömer skolans/programmets kvalitet i förhållande till granskningens frågeområden. Besluten har expedierats under perioden maj-juni 2010. Skolorna ska senast efter sex månader redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits.
Läs mer
Alla rapporter och beslut
Här finns en lista på de skolor som har ingått i granskningen och länkar till alla granskningsbeslut. Här finns även en länk till den övergripande rapporten "Svenska i gymnasieskolan" och en sammanfattning av rapporten.
Resultat
En sammanställning av de viktigaste resultaten, med utgångspunkt i förhållandena på alla skolor som har ingått i granskningen.
RekommendationerGranskningen pekar på några centrala områden som kan vara av stor betydelse för att undervisningen i svenska A och B i gymnasieskolan ska utvecklas och förbättras.
Goda exempel
Under arbetet med kvalitetsgranskningen Svenska i gymnasieskolan såg Skolinspektionen flera goda exempel på hur skolorna arbetade med olika aspekter av svenska i gymnasieskolan. Här är några sådana exempel.
Rapport nummer
2010:11