Hem >
Press >
Artiklar >
Replik: "Fler skadeståndskrav om mobbning på väg"
Replik: "Fler skadeståndskrav om mobbning på väg"
Replik av Lars Arrhenius, barn- och elevombud. Publicerad i Svenska Dagbladet den 22 maj 2009 som svar på debattartikel av Christer Olsson.
Christer Olsson anser att de kränkningar som pågår i våra skolor är ett svek av vuxenvärlden. Jag kan naturligtvis bara hålla med honom.
De barn och elever som jag har kontakt med beskriver hur de utsätts för misshandel, hot, utfrysning och nedsättande kommentarer. De berättar också att de vuxna inte tror på deras berättelser. Det är kanske det allra största sveket mot barnen.
Men Christer Olsson kritiserar också mig för att ha fattat för få beslut om skadestånd för elever som kränks och mobbas i skolan.
Den 1 april 2006 utsågs jag till Barn- och elevombud (BEO) för att tillsammans med Skolverket och de olika diskrimineringsombudsmännen ha tillsyn över den nya lagstiftningen. Min befattning fanns då inom Skolverket och vi var tre personer på Barn- och elevombudet med en årlig budget på två miljoner. Vi skulle driva skadeståndsärenden, informera om lagstiftningen och ge råd till enskilda elever, föräldrar och skolpersonal. Juridiskt är det ett grannlaga arbete att utreda och driva fram ett skadeståndskrav framför allt eftersom det är en ny lagstiftning.
Det till synes magra utfallet vad gäller skadestånd de första åren kan alltså till stor del förklaras både av bristande resurser och att vi behövde bryta ny juridisk mark.
Nu är situationen en annan. Resurserna har ökat i och med bildandet av Skolinspektionen. Sedan årsskiftet har jag fattat beslut om nio skadeståndskrav, vilket är fler än hela förra året. Vid slutet av året räknar jag med ha fattat omkring 30 skadeståndsbeslut. Jag har dessutom i många fall riktat kritik mot skolor för deras bristande arbete med att förebygga mobbning.
Skadestånd utgör en påtryckning på skolorna att ta tag i det förebyggande arbetet. Det är också en upprättelse för den som har blivit utsatt. Reaktionen hos de elever som fått skadestånd är att de för första gången blir tagna på allvar. Och lagen har haft effekt. Innan lagen trädde i kraft hade inte något barn lyckats kräva skadestånd från skolans huvudman, alltså den som äger skolan.
Till syvende och sist är det skolhuvudmännen som måste följa lagens krav och ha ett kraftfullt förebyggande arbete för att förhindra att fler barn utsätts. De måste prioritera arbetet mot mobbning och se till att deras skolor har kompetens och resurser för det arbetet. Idag har 9 av 10 skolor brister i sina planer mot kränkande behandling. I det avseendet anser jag att lagstiftningen borde skärpas. Låt huvudmännen får betala höga bötesstraff om de inte tar sitt ansvar också för det förebyggande arbetet.
Lars Arrhenius,
barn- och elevombud (BEO)