Kommunernas yttranden

Om en utbildning vid en fristående skola medför påtagliga negativa följder för kommunen ska Skolinspektionen inte godkänna sökanden som huvudman för den sökta utbildningen. Om ansökan avser en gymnasieskola gör Skolinspektionen motsvarande bedömning i fråga om skolväsendet även i närliggande kommuner. Berörda kommuner har alltid rätt att yttra sig över ansökningar om att starta en fristående skola.

När en ansökan om att få starta en fristående skola kommit in till Skolinspektionen skickas den till kommunen för yttrande. Om ansökan avser en fristående gymnasieskola skickas den även till närliggande kommuner. Yttrandet bör alltid innehålla en konsekvensbeskrivning med ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå om den fristående skolan startar. Beskrivningen ska avse vilka konsekvenser som etableringen kan medföra på sikt, cirka fem år från och med starten.

Skolinspektionen fattar sitt beslut efter en helhetsbedömning. I den bedömningen tar Skolinspektionen hänsyn till om utbildningen tillför något nytt till det utbud av utbildningar som redan finns i kommunen eller närliggande kommuner och vilka effekter för det offentliga skolväsendet som etableringen kan ge upphov till. 

Skolinspektionen tittar på om etableringen av en utbildning medför en risk för att kommunen eller närliggande kommuner kan bli tvungen att lägga ner ett nationellt program eller en nationell inriktning. 

Skolinspektionen tar också hänsyn till eventuella samverkansavtal som finns med närliggande kommuner.

Nedan lämnas några exempel på vad som i praxis har bedömts utgöra negativa följder för det offentliga skolväsendet, och där det därför har funnits grund för att avslå ansökan.

Detta räknas som påtagliga negativa följder: 

• Om tillkomsten av en fristående grundskola medför att en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas lägga ner en skola och detta medför att avståndet till närmaste kommunala skola avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. En elev i grundskolan ska alltid ha möjlighet att gå i en kommunal grundskola på rimligt avstånd från hemorten.
• Om etableringen av en fristående skola påverkar kommunens skolorganisation och medför betydande kostnadsökningar som är bestående. Detta kan till exempel ske då en fristående grundskola etableras i ett område där kommunen beslutat att lägga ned en befintlig skola på grund av vikande elevunderlag. I sådana fall motverkas kommunens arbete för en kostnadseffektiv skolorganisation, vilket minskar resurserna för övriga elever i kommunen.
• Om tillkomsten av en fristående gymnasieskola kraftigt begränsar kommunens eller en närliggande kommuns möjligheter att erbjuda alla inriktningar av ett nationellt program, eller om etableringen leder till att en kommunal gymnasieskola inte kan fortsätta erbjuda ett nationellt program eller en nationell inriktning av ett sådant program. Den situationen kan uppstå när flera fristående utbildningsanordnare samtidigt ansöker om att få starta utbildningar i en och samma kommun. Ett bifall till alla ansökningar skulle kunna få till följd att antalet utbildningsplatser i väsentlig mån överstiger tillgängligt antal elever. Skolinspektionen gör en helhetsbedömning, där myndigheten beaktar konsekvenserna för den utbildning som anordnas av lägeskommunen och närliggande kommuner men också i vilken utsträckning som de sökta utbildningarna tillför något nytt till det utbud av utbildningar som redan finns.