Frågor & svar om omrättningen

Här hittar du några vanliga frågor och svar om omrättningen.

Snabblänkar till frågorna

1. Varför används den fyrgradiga betygskalan (EUM/IG, G, VG, MVG) och inte den tiogradiga betygskalan som anges i bedömningsanvisningar som följer med varje prov?
2. Vem har rättat rätt – ursprungsrättaren eller omrättaren?
3. Kan avvikelserna bero på att omrättarna har påverkats av situationen?
4. Varför särredovisas inte resultaten för svenska som andraspråk?
5. Vilken rättningskompetens hade de lärare som omrättade proven?
6. Hur ska man tolka enskilda skolors resultat?  
7. Kommer elever som skrivit prov och där ni kommit fram till ett annat betyg att få nya betyg?
8. Jag är osams med min lärare och är orolig för att rättningen av mitt prov blir godtycklig. Hur ser Skolinspektionen på det?
9. Finns det rättvisa betyg?     
10. Hur många av omrättarna "erkänner" att de är hårdare i det uppdraget än med bedömning av egna elevers arbeten?  
11. Hur stora är avvikelserna mellan resultat på det nationella provet och det individuella betyget?  
12. Vad innebär ert regeringsuppdrag? 
13. Kommer vi att få tillbaka de omrättade proven? Så vi får se hur bedömningen skiljer sig.   
14. Hur valde ni ut de 750 skolor som är granskade i rapporten? 
15. Vad kan man göra för att proven ska bedömas likvärdigt?   
16. Har skolinspektionen något mandat att ge reprimander till skolor som
sätter för höga betyg?   

Frågor och svar

1. Varför används den fyrgradiga betygskalan (EUM/IG, G, VG, MVG) och inte den tiogradiga betygskalan som anges i bedömningsanvisningar som följer med varje prov?

De ursprungliga provresultaten har inhämtats direkt från SCB som samlar in provresultat på uppdrag av Skolverket. SCB samlar in resultaten från respektive skola enligt den fyrgradiga betygskalan. Därför används den fyrgradiga betygskalan i rapporteringen av omrättningsresultaten.

2. Vem har rättat rätt – ursprungsrättaren eller omrättaren?

Skolinspektionen gör inte någon bedömning av om ursprungsrättarens bedömning är felaktig i de fall där omrättaren inte är överens i bedömningen med ursprungsrättaren. Detta beror på att man inte kan veta att de bedömningar som Skolinspektionens kontrakterade lärare har gjort är mer rätt än ursprungsrättarens bedömning. Skolinspektionen redovisar i stället förekomsten av avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och omrättarens bedömning.

3. Kan avvikelserna bero på att omrättarna har påverkats av situationen?

Skolinspektionen har under projektets gång fått signaler från lärare som anställts för uppdraget att dessa tolkar bedömningsanvisningarna striktare i sin roll som omrättare än när de rättar sina egna elevers nationella prov, eftersom någon relation till eleven inte finns.

Att omrättaren skulle vara striktare i sin bedömning, då denne ingår i en kontroll, är möjligt och något som Skolinspektionen varit observant på. Dock avviker omrättarnas bedömning både uppåt och nedåt i förhållande till ursprungsrättarnas bedömning, vilket inte tyder på att omrättarna generellt är striktare i bedömningen.

4. Varför särredovisas inte resultaten för svenska som andraspråk?

Urvalet av prov i svenska var inte tänkt att vara representativt i svenska respektive svenska som andraspråk utan bara i svenska som ett ämne. Därmed vore det inte korrekt att göra en redovisning som redovisar separata resultat för svenska respektive svenska som andraspråk.

5. Vilken rättningskompetens hade de lärare som omrättade proven?

Skolinspektionen krävde att lärarna som anlitades för uppdraget skulle ha relevant lärarexamen och utbildning enligt skollagens bestämmelser enligt 2 kap. 3-4 §§ för att undervisa i aktuellt ämne och årskurs som omrättningen avsåg. Lärarna skulle också ha erfarenhet av att rätta nationella prov i aktuellt ämne och årskurs.

Skolinspektionen ville, så långt det var möjligt, eftersträva en rättningssituation som liknar den som finns på skolorna. Lärarna som anställdes av Skolinspektionen är därför vanliga lärare som använde samma stöd, hjälpmedel och information vid rättningen av de nationella proven som de skulle haft om de skulle rättat sina egna elevers prov.

6. Hur ska man tolka enskilda skolors resultat?

Avvikelserna mellan ursprungsrättning och omrättning skiljer sig mycket åt mellan olika skolor. För vissa skolor är avvikelserna relativt få medan det på andra skolor är omfattande avvikelser. Innebörden i de avvikelser som förekommer kan dock inte värderas, då någon garanti för att de bedömningar som omrättarna gör är mer rätt än den som ursprungsrättarna gör inte kan ges. Utifrån den rättning som Skolinspektionen genomfört kan således inte med bestämdhet hävdas att avvikelserna som redovisas här beror på att ursprungsrättarna, det vill säga elevernas lärare, gör felaktiga bedömningar.

Skolinspektionen kommer dock att kontakta de skolor där det finns omfattande avvikelser för att se hur skolan arbetar med rättning av de nationella proven.

7.  Kommer elever som skrivit prov och där ni kommit fram till något annat betyg att få nya betyg?

Det kan inte med bestämdhet hävdas att de bedömningar som Skolinspektionen gör är mer rätt än den som ursprungsrättarna gör. Däremot kan man konstatera att minst två lärare har i dessa fall gjort olika bedömningar av samma elevs prestation på provet. Från Skolinspektionens sida kommer man att titta på skolornas arbete med bedömning och betygsättning i samband med den regelbundna tillsynen.

8. Jag är osams med min lärare och är orolig för att rättningen av mitt prov blir godtycklig. Hur ser Skolinspektionen på det?

Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning kopplad till vilken lärare som rättar proven. Skolinspektionen ifrågasätter därför av den anledningen att de nationella proven verkligen stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

9.  Finns det rättvisa betyg?

Betygssättningen är en myndighetsutövning. Nationella prov utgör ett av underlagen som läraren ska ta hänsyn till i samband med betygssättningen. När det gäller bedömning och betygsättning är den grundläggande principen att alla ska bedömas på ett likvärdigt sätt.

10. Hur många av omrättarna "erkänner" att de är hårdare i det uppdraget än med bedömning av egna elevers arbeten?

Skolinspektionen har kunnat notera att många omrättare upplever att de kan förhålla sig mer korrekt till de bedömningsanvisningar som följer med proven och att de är striktare i sin tolkning av dessa i sin roll som omrättare än när de rättar sina egna elevers nationella prov. Detta ses dock inte som ett problem eller en felkälla utan stärker snarare omrättningens resultat.

11. Hur stora är avvikelserna mellan resultat på det nationella provet och det individuella betyget?

Skolverket har i uppdrag att analysera i vilken utsträckning de nationella proven också faktiskt påverkar elevens individuella betyg. Mer om detta kan du hitta på Skolverkets hemsida.  

12. Vad innebär ert regeringsuppdrag?

Skolinspektionens uppdrag har varit att analysera hur nationella prov fungerar som instrument för att uppnå syftet att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet. Huruvida övriga syften och mål uppfylls på ett fullgott sätt värderas inte av Skolinspektionen i den här studien.

13. Kommer vi att få tillbaka de omrättade proven? Så man får se var bedömningen skiljer sig åt.

 Tyvärr kommer de omrättade proven inte att skickas tillbaka till skolorna. Detta beror på att all omrättning skett digitalt. Resultaten på skolnivå för de skolor som skickat in sina prov kan laddas ned från den grå rutan till höger på den här sidan. 

14. Hur valde ni ut de 750 skolor som är granskade i rapporten?

Urvalet genomfördes med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) på ett sådant sätt att erhållna resultat skulle vara representativa dels:

•  på nationell nivå per ämne och årskurs, och dels
•  på skolnivå för de utvalda skolorna i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs nio i grundskolan samt kurserna i gymnasieskolan.

15. Vad kan man göra för att proven ska bedömas likvärdigt?

De rekommendationer som föreslås ska inte ses som försök till enkla lösningar.Att genomföra de förändringar som rekommenderas ses dock som ett steg mot att öka möjligheten till likvärdig bedömning.Skolinspektionen rekommenderar därför att följande åtgärder vidtas:

• Syftet med de nationella proven bör klargöras och begränsas.
• Provens konstruktion bör avgöras av provens primära syfte.
• Anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning bör förenklas. Lärare bör ges möjlighet att utveckla sin bedömarkompetens.
• Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar proven bör införas

16. Har skolinspektionen något mandat att ge reprimander till skolor som sätter för höga betyg?

I de fall Skolinspektionen i samband med tillsyn upptäcker brister i skolornas arbete med bedömning och betygsättning kan myndigheten ställa krav på förändringar eller komma med förslag på åtgärder.