Betygssättning

Lärarnas betygsunderlag utgår ofta från kursplanernas mål och betygskriterier, men det förkommer också att underlagen har brister. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning Betyg på gymnasieskolan 2011. Granskningen visar också olika exempel på hur lärare arbetar med betygskriterier och betygsunderlag.

Att betyg sätts på ett likvärdigt och rättssäkert sätt är avgörande för eleverna. Skolinspektionen har granskat i vilken utsträckning 35 gymnasieskolor arbetar för detta i kurserna historia A, kemi A och svenska B, med utgångspunkt i lärarnas betygsunderlag.

Resultatet gäller bara för de 35 granskade skolorna – det går inte att dra några generella slutsatser av granskningen.

Resultaten i korthet

• Mål och betygskriterier inte alltid i fokus. Det finns lärare som inte ger eleverna möjlighet att visa upp alla kunskaper och förmågor som finns i kursplanens mål och betygskriterier. I historia A ges exempelvis inte eleverna alltid möjlighet att visa källkritisk förmåga. Det förekommer också att lärare inte värderar elevernas resultat i enlighet med betygskriterierna. Skolinspektionen har även sett exempel på att betygen påverkas av faktorer som inte nämns i betygskriterierna.
• Värderingar av olika underlag. Om en elev uppfyller många men inte alla krav för en viss betygsnivå erbjuder läraren ofta eleven möjlighet till kompletteringar och/eller ser över och gör en förnyad analys av sina betygsunderlag. Men det förekommer också att lärare inte värderar olika underlag på ett likvärdigt, allsidigt och sakligt sätt.
• Ibland tillämpas betygskriterierna fel. Granskningen visar att lärare ibland sätter betyget G på elever som inte uppfyller alla betygskriterier för G, även om eleven skulle kunna uppfylla kraven. Det förekommer också att VG och MVG inte sätts utifrån föreskrifterna. Istället för att väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier kan väga upp brister i ett par andra betygskriterier får bara de elever som uppfyller alla kriterier VG och MVG.

Skolbeslut och övergripande rapport 

Varje skola som har ingått i granskningen har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Skolan ska efter sex månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av granskningen i en övergripande rapport.