Krav på betygssättningen

Här hittar du några av de krav på betygssättningen som varit Skolinspektionens utgångspunkt i de båda kvalitetsgranskningarna Betygssättning i gymnasieskolan och Betyg i gymnasieskolan 2011.

• Betygssystemet är målrelaterat. Det innebär att elevens kunskaper ska bedömas i relation till kursmål och betygskriterier och inte i relation till andra elevers prestationer och betyg.
• Det är bara elevernas kunskaper i relation till kursmål och betygskriterier som ska bedömas, inte till exempel elevens ansträngningar eller engagemang.
• Betygen ska sättas utifrån ett allsidigt underlag där eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper.
• För betyget G ska en elev ha kunskaper för samtliga betygskriterier för betygsnivån G. För VG och MVG kan väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier väga upp brister i ett eller ett par andra betygskriterier. För samtliga betygsnivåer gäller att läraren kan bortse från enstaka betygskriterier om särskilda skäl föreligger.
• Både fristående och kommunala gymnasieskolor är skyldiga att delta i nationella prov i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Proven ska stödja en likvärdig bedömning och betygssättning. De ska också ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på kommun- och koncernnivå och på nationell nivå.
• De nationella proven är en viktig del av det underlag läraren har till sitt förfogande vid betygssättning, men ett nationellt prov ska inte vara lärarnas enda underlag för kursbetyg. En lärare som använder provet som enda underlag för betygssättningen tar risken att elevernas kunskaper inte betygsätts i relation till samtliga mål i kursen. En annan risk är att provet bara visar elevens kunskap vid ett tillfälle, vilket kan ge en skev bild av den enskilde elevens totala kunskap.
• Ett viktigt arbete i skolorna för likvärdig betygssättning är att rektor följer upp och utvärderar betygsresultaten.