Så gjordes granskningen

Här hittar du en beskrivning av hur kvalitetsgranskningen ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan” gjordes.

Granskningen omfattar 21 grundskolor med årskurs 1-9 och deras huvudmän. Kvalitetsgranskningens resultat baseras på intervjuer, dokumentstudier och observationer av undervisningen.

Varje skola har besökts av två inspektörer under tre dagar. Under besöken har de gjort intervjuer, dokumentstudier och observerat undervisningen. De har även intervjuat representanter från huvudmannens centrala verksamheter under en halv dag och studerat dokument från huvudmannen.

Intervjuerna har genomförts utifrån en frågeguide som utarbetats inom ramen för granskningen. Kompletterande frågor har ställts vid behov. Intervjuer har gjorts med representanter för huvudmannen (förvaltningschef med flera), den centrala elevhälsan, rektorer, lärare, specialpedagoger, speciallärare, elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och föräldrar till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 
Skolinspektionen har observerat lektioner i både tidigare och senare årskurser för att få en bild av hur utbildningen har utformats. Syftet har varit att fånga undervisningens kvalitet och skeenden samt processer som inte alltid framgår vid intervjuer och dokumentstudier.

Syfte och frågeställningar

Skolinspektionen har granskat om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får den likvärdig utbildning de har rätt till och möjligheter att nå nationella mål i grundskolan. Utifrån skolförfattningarna och forskningskunskap har granskningen fokuserat tre centrala frågeställningar:

• Har huvudmän och skolor system för att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
• Utformas och anpassas undervisningen utifrån dessa elevers förutsättningar och behov, i syfte att ge dem möjligheter att nå nationella mål?
• Ges särskilt stöd till dessa elever om de behöver det?

Inget krav på dyslexidiagnos

Granskningen har tagit sin utgångspunkt i de uppgifter som respektive skolas rektor/er har lämnat om vilka elever som bedöms vara i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Skolinspektionen har inte ställt krav på att det skulle finnas en fastställd dyslexidiagnos. Det finns inte stöd i skolförfattningarna för att kräva en diagnos för att undervisningen ska anpassas, eller för att elever ska få det särskilda stöd de behöver.

Skolbeslut och övergripande rapport

Varje huvudman och skola som har granskats  har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer verksamheten. Skolinspektionen följer upp alla beslut för att se till att åtgärder vidtas utifrån de krav och rekommendationer som Skolinspektionen har gett. Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av granskningen i en övergripande rapport.