Goda exempel

Under arbetet med kvalitetsgranskningen Förskolans pedagogiska uppdrag såg Skolinspektionen flera goda exempel på hur förskolor arbetade med att ge barnen möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i läroplanens avsnitt om kunskap och lärande. Här är några sådana goda exempel.

Lärande i vardagen
Miljö och natur
Tematiskt arbete
Säkerställa alla mål

Lärande i vardagen

Vid flertalet förskolor utgår pedagogerna från vardagssituationer och uppmuntrar barnen till ett nyfiket lärande på ett lekfullt sätt. Exempelvis räkna antal tallrikar vid dukning och jämföra olika storlekar på klossar. Vid samlingar möter barnen begrepp som tal, form och storlek genom att leta efter föremål, jämföra, mäta och känna. Vid en förskola genomfördes ett experiment för att ta reda på hur mycket vatten det blir av en liter snö. Bland leksakerna finns material som inbjuder till att sortera i storlek och antal. Pedagogerna använder matematiska begrepp i naturliga sammanhang: ”Vill du ha ett halvt äpple eller en fjärdedel?” Pedagogernas förhållningssätt är att i många olika sammanhang ställa frågor kring begrepp som storlek, antal och former stimulerar barnen att tänka i matematiska termer.

Vid en majoritet av de granskade förskolorna sker samtal och kommunikation ständigt, såväl mellan barn och vuxna som mellan barn och barn. Pedagogerna för samtal med öppna frågor och inte bara ja/nej-frågor. Pedagogerna utmanar barnen och för samtalet vidare. Kommunikation sker såväl i planerad form, till exempel vid samlingar, som i lek inne och ute samt vid rutinsituationer. Bokstäver hänger på väggen, högläsning och utvecklande boksamtal sker regelbundet liksom rim, ramsor och sånger.

Miljö och natur

Naturen och naturupplevelser har alltid haft en plats i förskolans verksamhet. Ett gott exempel är Frinnaryds förskola i Aneby kommun.  Förskolan har en uteprofil som tydligt visar sig i pedagogernas sätt att tänka och planera verksamheten. Naturvetenskap får stort utrymme i förskolans dagliga verksamhet. Förskolan lär barnen att på olika sätt vara måna om miljön och utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och sitt kunnande om växter och djur. Detta görs både naturligt ute i naturen men också genom exempelvis sopsortering och kompostering, i leken samt i planerade eller spontana diskussioner med barnen. Temaarbeten knyts till naturen och man tillbringar så mycket tid som möjligt på gården eller i skogen där man leker, har samlingar och måltider.

Läs mer i granskningsbeslutet:
Frinnaryds förskola (PDF-fil, nytt fönster) 

Tematiskt arbete

Många förskolor arbetar tematiskt och väver på så sätt in flera mål att sträva mot. Ett bra exempel på tematiskt arbete där flera mål att sträva mot vävs in är Kvarngränds förskola i Halmstads kommun. Förskolan arbetar tematiskt med ett återkommande tema; All världens sagor.

Idén till temat föddes för cirka fem år sen när ett barn ställde en fråga: ”Finns det sagor i andra länder?” Detta blev utgångspunkten för ett gediget tematiskt arbete. Förskolan ”reser runt i världen”, en världsdel per år, och letar sagor som blir utgångspunkten för vilket innehåll och vilka mål som kommer att ingå, hela tiden med barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter som grund.

Barnens frågor samlas ihop, läggs in i planeringen och bearbetas systematiskt och noggrant tills barnen känner sig nöjda med svaren. Inför varje tema görs en grovplanering i form av en tankekarta där målen i läroplanen, innehåll, aktiviteter och metoder finns med. Temat syftar till att främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet och finns med under hela dagen och inte bara på vissa givna tider/samlingar. I temat ingår exempelvis att lyssna på sagor från olika världsdelar, använda ramsor och sånger, prova på musik, dans och mat från olika världsdelar, spela teater, bjuda in gäster och göra studiebesök. På detta sätt utvecklar barnen språkliga och skapande förmågor samt utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

Läs mer i granskningsbeslutet:
Kvarngränds förskola, (PDF-fil, nytt fönster) 

Säkerställa alla mål

Ett bra exempel på hur man kan gå till väga för att säkerställa att alla mål att sträva mot blir berörda i kvalitetsarbetet finns vid Lillskogens förskola i Pajala kommun. Där upptäckte förskolechefen att det fanns flera mål att sträva mot som aldrig belystes i kvalitetsarbetet. Med anledning av detta valde då förskolechefen att vid den senaste utvärderingsdagen fokusera på läroplanens mål att sträva mot inom avsnittet Utveckling och lärande. Pedagogerna, tillsammans med förskolechefen gick igenom samtliga 16 mål, gjorde en gemensam tolkning av dem, reflekterade över vad och hur de gjorde för att nå dem. Detta resulterade i att pedagogerna upptäckte att det fanns mål som behövdes lyftas och förstärkas inför hösten.

Läs mer i granskningsbeslutet:
Lillskogens förskola (PDF-fil, nytt fönster)

Vid Kvarngränds förskola i Halmstads kommun hålls kvalitetsarbetet levande genom att mål, planering, utveckling och utvärdering går hand i hand. Detta är i överensstämmelse med såväl forskning som Skolverkets allmänna råd som uttrycker att det är viktigt att dokumentations- och reflektionsarbetet ses som en del i det dagliga arbetet tillsammans med barnen och inte något som ligger vid sidan av.

Kvarngränds förskola gör årligen en analys av förra årets arbete för att se vilka behov som finns, inom vilka områden barngruppen behöver stimulans och hur de kan använda temat som utgångspunkt. Utifrån resultaten av analysen, barnens intressen och kommunens prioriterade målområden utarbetas en pedagogisk planering som också innehåller analys av verksamhetens måluppfyllelse. Pedagogerna gör en terminsplanering, utifrån den utarbetas veckoplaneringar och ett fokusområde väljs för delmål och dokumentation.

Läs mer i granskningsbeslutet:
Kvarngränds förskola, (PDF-fil, nytt fönster)