Två ”typskolor”

I Skolinspektionens kvalitetsgranskning Fysik i grundskolans mellanår finns två olika ”typskolor” beskrivna. Den ena är Sörgården, den andra Einsteinskolan. Exemplen kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om hur undervisningen i fysik kan organiseras

Sörgården
Einsteinskolan

Sörgården

Sörgården F – 9 har kvalitetsbrister i sin pedagogiska verksamhet och organisation. Den ger inte eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för en god kunskapsutveckling i fysik.

I Sörgården F – 9 tillämpas ett så kallat klasslärarsystem, där en och samma lärare undervisar sin egen klass i nästan alla ämnen. Trots att det finns behöriga fysiklärare på skolan, i arbetslaget för årskurserna 6 – 9, används inte deras kompetens vare sig i undervisningen för årskurserna 4 – 5 eller för kollegial handledning av lärarna där. Det finns heller ingen särskild NO-ansvarig lärare. I arbetslagen fokuserar man helt och hållet på elevsociala frågor och på uppnåendemålen i ämnena engelska, matematik och svenska.

Undervisningen i fysik skiljer sig mycket åt mellan klasserna. Ett par lärare drar sig för att alls undervisa i fysik och hade helst velat slippa det. Fysikundervisningen planeras efter de mål som eleverna ska uppnå i årskurs 5 och målen att sträva mot är okända för lärarna. Planeringen kan närmast liknas vid att lärarna successivt prickar av olika moment.

Fysikundervisningen har en tydlig slagsida åt faktakunskaper och den kursplaneaspekt som rör kunskapens användning syns varken i planering eller i undervisning. Diskussioner är sällsynta inslag på fysiklektionerna, arbetssätten är enahanda och består mest i ”eget arbete”, där eleverna fyller i svar på frågor på stenciler. Fråga – svar-tekniken syftar till att lotsa fram lektionen längs lärarens i förväg utstakade bana och lämnar ingen plats för utvikningar eller för elevernas spontana tankar och synpunkter.

Eleverna upplever fysik som tråkigt, ibland som alltför lätt och genomgående som föga stimulerande eller meningsfullt. Undervisningen läggs på en medelnivå, ingen individualisering förekommer, alla gör samma sak samtidigt och mestadels i samma takt. När det ringer ut till rast plockar eleverna genast ihop sitt arbete utan att läraren gjort någon sammanfattning av lektionen.

Det finns elever på skolan som riskerar att inte nå målen i fysik men som ändå inte får stöd i ämnet. Rektorn är i allmänhet okunnig om detta och ser heller inte till att dessa elever får åtgärdsprogram. Skolans stöd är helt inriktat på uppnåendemålen i engelska, matematik och svenska. När det gäller nyanlända elever med annat modersmål än svenska utgår man från att deras dåliga svenskkunskaper lägger hinder i vägen för att lära fysik. Vad dessa elever eventuellt redan kan i fysik när de kommer till Sörgården tar man inte reda på.

Laborationer är inte så vanliga, antingen beroende på lärarens osäkerhet eller på att materiel saknas. De laborationer som ändå görs är oftast lärardemonstrationer utan att eleverna själva får pröva på. Eleverna har ingen lärobok i NO/fysik. Deras arbetsmaterial utgörs helt och hållet av arbetsblad hämtade från ett flertal olika pärmar, häften och webbsidor, och dessa arbetsblad saknar sammanhang.

Målen för fysikämnet är okända för eleverna. Läraren går igenom vad de ska göra men förklarar inte varför. Eleverna har nästan inget inflytande på vare sig planering eller genomförande av fysikundervisningen och deras delaktighet i fysikundervisningen är helt beroende av vilken lärare de har.

Rektorn litar på att lärarna själva tar ansvar för att undervisningen bedrivs enligt kursplan och timplan, besöker sällan klassrummen och samtalar aldrig med lärarna om mål och kunskaper i NO och fysik. Engelska, matematik och svenska är de enda ämnen som syns i skolans kvalitetsredovisning och det har aldrig gjorts någon sammanställning på skolnivå av elevernas kunskaper i NO. Rektorn bedömer ändå att måluppfyllelsen i fysik är 100 procent, i alla fall bland de elever som är säkra på svenska. Detta trots att samtidigt långt ifrån alla elever på skolan når målen på de nationella proven i engelska, matematik och svenska.

Särskilda ämneskonferenser finns inte för lärarna i Sörgårdens mellersta skolår. Rektorn säger att fysikämnet, vid behov och om lärarna så önskar, kan dryftas i andra pedagogiska diskussionsfora men tar aldrig reda på om så faktiskt sker. Omdömen i fysikämnet skrivs inte i någon klass. De NO-omdömen som eventuellt förekommer är inte kopplade till kursplanens mål för ämnena utan handlar mest om elevernas beteende eller vilka moment man arbetat med.

Trots att alla eleverna fortsätter sin skolgång i årskurs 6 – 9 i samma skolbyggnad, är samarbetet mellan avlämnande och mottagande arbetslag minimalt – lärarna talar själva om ”ett djupt dike” eller ”vattentäta skott” som finns mellan årskurs 5 och 6. Därmed har lärarna i fysik i de olika årskurserna ingen kunskap om varandras undervisning. Lärarna i de mellersta skolåren har uppfattningen att fysiken ”börjar om” när eleverna kommer till årskurs 6 och rektorn uppger att fysiklärarna i 6 – 9 inte tror att eleverna nått målen i årskurs 5.

Eleverna i årskurs 4 och 5 vet inte vad fysikämnet kommer att innebära när de börjar årskurs 6 men tror att det kommer att bli svårare. Det är ingenting som de ser fram emot.

Einsteinskolan

Einsteinskolan F – 5, som ger alla elever bästa möjliga förutsättningar för en god kunskapsutveckling i fysik    

I Einsteinskolan får alla elever i årskurserna 4 – 5 undervisning i fysik av lärare med utbildning för såväl ämne som åldersgrupp. Några av dem är grundskollärare med inriktningen matematik/NO för årskurserna 1 – 7 och någon för årskurserna 4 -9, andra är mellanstadielärare, som på senare år fått kompetensutveckling i NO-didaktik. Rektorn, som har en medveten strategi för hur kontinuitet och progression ska garanteras i ett 1 – 9-perspektiv, har utsett en lärare till NO-ansvarig för att utveckla ämnena på skolan och handleda kollegor och vikarier.

Den övergripande planeringen i fysik styrs utifrån kursplanens mål att sträva mot. Fysikundervisningen bedrivs såväl ämnesvis som tematiskt, beroende på hur lärarna anser att man bäst uppnår målen och mest ändamålsenligt belyser kursplanens tre aspekter. I den tematiska, ämnesövergripande undervisningen låter lärarna fysikaliska företeelser framträda i ett samhällsperspektiv och stimulerar eleverna att bidra med egna erfarenheter och fördjupa sig efter sina intressen. Under det tematiska arbetet eftersträvar lärarna variation i arbetssättet – korta, lärarledda introduktioner, arbete enskilt och i grupp, diskussioner, läs- och skrivuppgifter och arbete vid datorn varvas under arbetspassen. Alla elever är med och bidrar aktivt i gruppdiskussionerna.

Lärarna har hela tiden ögonen öppna för att alla elever är med på banan och att det de skriver i sina häften inte innehåller missuppfattningar. Elever får vid behov stöd i klassrummet av läraren eller en resurslärare och ges särskilt anpassade arbetsuppgifter. Ett par elever som visar ett extra stort intresse för fysik får utmanande fördjupningar tack vare ett samarbete med fysiklärare på Newtonskolan 6 – 9. 

Skolan har gjort bedömningen att målen i de tre NO-ämnena biologi, fysik och kemi kräver att tiden fördelas någorlunda jämnt mellan dem. För att uppnå vissa av fysikämnets mål har man bedömt att undervisningen till en del bäst sker ämnesvis. Det rör sig främst om laborationer, som oftast genomförs i hemklassrummet, där det finns tillgång till vatten och viss, enkel utrustning. Men ibland utnyttjar man laborationssalen på Newtonskolan, där man också kan låna utrustning för experiment.

Laborationerna följer en medveten strategi så att eleverna redan tidigt i skolåren, när deras världsbild formas, får en vana vid ett naturvetenskapligt synsätt. Lärarna känner väl till såväl strävansmål som målen att uppnå i årskurs 9. Eleverna får lära sig ställa hypoteser och pröva dem i experiment. Deras föreställningar om samband, orsaker och verkan utmanas. Lärarna, som är trygga i kraft av sin gedigna ämnes- och didaktikkompetens, har hög tilltro till elevernas förmåga att förstå och tänka självständigt och det är tillåtet att göra fel. De är samtidigt noga med att elevernas skriftliga rapporter är korrekta. Allt som sker blir underlag för lärarens sammanfattande diskussion och syntes av vad eleverna gjort och lärt sig under lektionen.

Eleverna känner till fysikämnets mål, som kontinuerligt aktualiseras av läraren i samband med introduktioner och utvärderingar. De tycker att undervisningen är lustfylld och spännande, faktiskt att fysik är ett av de allra intressantaste ämnena. Deras möjligheter till inflytande över undervisningen är goda hela vägen från planeringsstadiet över genomförandet till redovisning och utvärdering.

Rektorn på Einsteinskolan, som är både intresserad av och förtrogen med fysikundervisningen, var tidigare bekymrad över de låga resultat i fysik som skolans elever uppvisade längre fram, när de lämnade årskurs 9. Rektorn gör numera fortlöpande analyser av måluppfyllelse i alla ämnen över tid för att bättre kunna se och tolka skillnader mellan klasser och årskurser redan i de tidiga och mellersta grundskoleåren. Dessa analyser bildar underlag för rektorns samtal med lärarna om hur undervisningen i NO/fysik kan förbättras. NO-resultaten i årskurs 4 och 5 finns nu i skolans kvalitetsredovisning. Rektorn har skapat utrymme på schemat för regelbundna ämneskonferenser och ser till att dessa reserveras för diskussioner om didaktik, bedömning, resultatanalyser och ämnes- och metodutveckling. Lärarna har också motsvarande kollegiala diskussioner med andra skolor i kommunen.

Rektorn har god överblick över elever som riskerar att inte nå målen i enskilda NO-ämnen. För dessa elever utarbetas åtgärdsprogram, som har bäring på ämnets mål. I elevernas IUP skrivs omdömen ämnesvis i vart och ett av de tre NO-ämnena. Omdömena är relaterade till kursplanens mål och utformade så att eleverna enkelt kan se och förstå både vad de redan behärskar och vilka kunskaper som förväntas av dem.

Genom gemensamma NO-lärarkonferenser med lärarna på Newtonskolan 6 – 9 har skolorna skapat en samsyn kring måltolkningen. De mottagande lärarna bygger medvetet vidare på vad eleverna redan har lärt sig i fysik när de börjar i årskurs 6. På de s.k. överlämnandekonferenserna lämnas information både på klassnivå om resultat och på individnivå om elevers kunskapsutveckling, intressen och svårigheter i NO/fysik.

Trots att de hör till olika rektorsområden erbjuder skolorna eleverna en tydlig ”röd tråd” i fysikämnet. Eleverna i årskurs 5 på Einsteinskolan vet redan ganska mycket om fysikundervisningen i de senare skolåren. De ser fram emot den.