Fritidshemmens uppdrag

Inför arbetet med kvalitetsgranskningen Kvalitet i fritidshem gjorde Skolinspektionen en tolkning av fritidshemmens nationella uppdrag, utifrån nationella mål, krav och lagstiftarens intentioner samt Skolverkets rekommendationer. Formuleringarna har tjänat som utgångspunkt för granskningen. Här redovisar vi Skolinspektionens tolkning av fritidshemmens uppdrag.

Pedagogisk utgångspunkt

Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – ska prägla både skolans och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten ska syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten bör vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.

När verksamheten utformas bör personalen utgå från att alla barn är olika med olika erfarenheter, behov, intressen och ålder. Verksamheten kan därför inte se likadan ut över tid och i alla barngrupper. Personalen måste också se till att det skapas sammanhang och helhet i hela skoldagen.

För att verksamheten ska få denna medvetenhet är det viktigt att personalen utgår från de nationella målen och kraven när man planerar verksamheten. Det är också viktigt att personalen regelbundet diskuterar och utvärderar den egna verksamhetens pedagogiska syfte och mål. Fritidshemmets ledning bör vara förtrogen med såväl uppdraget som den dagliga verksamheten och stödja personalen i det pedagogiska utvecklingsarbetet.   

Meningsfull fritid och stöd i utvecklingen

Skapande inslag av musik, dans, bild och drama samt rörelse och hälsa är grundläggande liksom ett medvetet arbete kring identitets- och genusfrågor, kamratskap och respekt. Även annat innehåll som har anknytning till skolämnen bör behandlas, men i praktiska och vardagliga sammanhang. Det kan gälla områden som till exempel teknik, naturvetenskap, miljö, språk och kommunikation.

Den demokratiska fostran och träning i att göra sin röst hörd och lyssna på andra är också viktig. Genom verksamheten bör barnen få möjlighet att utveckla egna intressen och tillit till sin egen förmåga, så att de blir självständiga och på sikt kan skapa en positiv och utvecklande fritid på egen hand.

En god omsorg

Fritidshemmet ska ge barnen en god omsorg som präglas av respekt för det enskilda barnet och ger barnet en upplevelse av tillit, trygghet, tillhörighet och sammanhang.

Tillsynen och säkerheten för barnen ska vara god. Nolltolerans mot kränkningar gäller och personalen bör hjälpa barnen i att hantera konflikter.

Fritidshemmet bör värna barnens fysiska välbefinnande och åtgärda obehag som trängsel, hög ljudvolym, stress.

Personalen bör ha förmåga och utrymme att uppmärksamma och stödja alla barn utifrån behov, särskilt angeläget är att de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag får den särskilda omsorg de behöver.

Grundläggande för en god omsorg är att personal och barn har nära och positiva relationer.

Läs mer

Skolverkets allmänna råd
Lagar & regler