Läsprocessen

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6, när det gäller läsprocessen. På en majoritet av de granskade skolorna uppmuntrar inte undervisningen eleverna till kommunikation och reflektion kring de texter som de har läst.

Totalt har 31 skolor i 25 kommuner runtom i landet granskats. Utgångspunkten har varit att undersöka om eleverna får läsa olika sorters texter i både svenska och naturorienterade ämnen och om de får skriva och tala med lärare och andra elever om det de läst. Skolinspektionen har tittat på hur skolan organiserar undervisningen, hur bearbetning och kommunikation av de texter eleverna läser fungerar och vilka förutsättningar skolan ger eleverna för att kunna utveckla sitt läsande.

Tre vanliga brister

Undervisningen uppmuntrar inte till kommunikation och reflektion

Ett viktigt område där många skolor brister gäller hur undervisningen organiseras. Undervisningen uppmuntrar inte till dialog kring de texter som eleverna läser. Eleverna reflekterar inte över de texter som de har läst tillsammans med andra elever eller med lärarna. De reflekterar inte heller över texterna skriftligt. 

Texterna anpassas inte till eleverna

I de naturorienterade ämnena får eleverna inte tillgång till olika slags texter utan blir ofta hänvisade till faktatexter. I varken svenska eller naturorienterade ämnen utgår texternas svårighetsgrad från elevernas utvecklingsnivå eftersom lärarna inte har någon kunskap om var eleverna befinner sig i läsprocessen.

Lärarna behöver lära sig mer om läsprocessen

Många lärare behöver lära sig mer om läsprocessen som en del av ämnet, speciellt när det gäller de naturorienterade ämnena. 

Viktiga slutsatser och rekommendationer

• Alla elever ska få möjlighet att kommunicera kring texter de läst.
• Eleverna ska få läsa olika typer av texter, som är anpassade efter varje barns utvecklingsnivå, erfarenheter och intressen. De texter eleverna läser ska de få reflektera kring i skrift och i samtal med andra elever och lärare. 
• Lärare måste se varje elevs förutsättningar och erbjuda texter som är utvecklande för den enskilda eleven. På så sätt höjs undervisningskvaliteten för alla.
• Rektorerna bör karlägga vilket behov som finns när det gäller kompetensutveckling och erbjuda personalen fortbildning. Skolorna måste bli bättre på att sprida kunskap mellan olika lärare, så att eleverna får en likvärdig undervisning av hög kvalitet.

Rapporter och uppföljning

Varje skola som har ingått i granskningen får ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Skolan ska efter ett antal månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna.