De viktigaste resultaten

Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena på de skolor som ingått i granskningen.

Eleverna får inte reflektera kring texter de läst med andra elever och lärare

Eleverna får inte möjlighet att diskutera texter som de har läst eller skrivit. Ofta talar läraren mycket, vilket begränsar elevernas möjligheter att föra fram sina synpunkter och erfarenheter.

Eleverna får inte vara med och påverka

Den vanligaste bristen handlar om hur lärarna arbetar med att låta eleverna vara delaktiga och påverkasitt eget lärande, både när det gäller innehåll och arbetsformer i svenska och naturorienterade ämnen. I svenskämnet består delaktigheten oftast i att eleverna får välja sin egen ”bänkbok”, men boken är oftast inte vald utifrån elevens läsutvecklingsnivå och texten bearbetas inte heller när eleven har läst boken. Elevernas delaktighet i de naturorienterande ämnena är också alltför liten, eftersom undervisningen oftast styrs av läromedlen.

Eleverna möter inte ett tillräckligt stort antal olika slags texter

Det är viktigt att eleverna får möta olika slags texter, för att kunna utveckla sin förmåga att förstå texter. I ämnet svenska uppfyller de flesta skolor kraven på att ge eleverna tillgång till olika typer av texter. Men arbetet med förförståelse för texterna sker inte strukturerat, vilket kan minska elevernas möjlighet att utveckla sitt läsande. I undervisningen i de naturorienterande ämnena väljer lärarna generellt färre olika texttyper än i svenska. Vanligast är att eleverna läser instruktionstexter och faktatexter Lärarna låter i alltför liten utsträckning eleverna träna på läsning av typiska naturorienterande texter.

Textvalen speglar inte elevernas utvecklingsnivå

I nästan 75 procent av de granskade skolorna väljs inte de texter som används i undervisningen utifrån elevernas utvecklingsnivå. Det gäller både svenska och naturorienterande ämnen. För svenskämnet visar granskningen att många elever saknar utmanande texter . I de naturorienterande ämnena läser eleverna ofta gemensamma texter. Undantagen är när eleverna arbetar med fördjupningsuppgifter, då det sker ett annat urval av texter. Då väljer också eleverna texter själva i större utsträckning.

Eleverna har inte tillräcklig förförståelse innan de börjar läsa en text

Förförståelsen är central för elevernas möjligheter att ta till sig innehållet i en text. Den är också viktig för själva läsningen, liksom för den tankemässiga bearbetningen av texten. Förförståelsen kan skapas genom introducerande samtal om elevernas erfarenheter av det område texten handlar om eller samtal om andra texter som de läst kring samma tema. Det kan också handla om att förklara svårare ord som kan förekomma i texten. I svenskundervisningen förbereder eleverna oftast sin läsning övervägande, vilket betyder att alla elever förbereds på samma sätt. Detta innebär att man förväntar sig att alla elever lär på samma sätt – vilket inte är fallet. Förförståelsearbete i de naturorienterande ämnena handlar mest om att introducera ett ämnesområde eller sammanfatta en tidigare lektion.

Bearbetning av och kommunikation kring texter

Generellt arbetar skolorna mer med texters innehåll än dess form. Eleverna ges liten möjlighet att träna olika lässtrategier utifrån läsningens syfte. Eleverna får alltför lite utrymme att uttrycka egna funderingar och diskutera med andra elever kring det de läst. Ett vanligt sätt att bearbeta texter är att eleverna får svara på frågor till texten. Eleverna får också sammanfatta texter och identifiera budskapet i texter. Men det sker inte mycket arbete med att låta eleverna träna i att tolka, kritiskt granska och värdera texter. Detta gäller för såväl svenskundervisningen som undervisningen i de naturorienterande ämnena.

Kompetensutveckling bland lärarna i läsprocessens betydelse för elevernas lärande

Granskningen visar att rektorerna behöver stimulera till pedagogiska diskussioner där lärare har möjlighet att dela med sig av och utveckla sitt didaktiska och metodiska kunnande. Många lärare har hög kompetens och engagemang när det gäller läsprocessen, men alldeles för ofta arbetar dessa lärare isolerade och sprider inte sina kunskaper till kollegorna.