Goda exempel

  • Utgå från elevernas utvärdering i planeringen för nästkommande moment och där elevernas individuella utvecklingsplaner finns med som en del i planeringen.
  • I naturorienterande ämnen kan tidningsartiklar vara en del av undervisningsmaterialet eller så kan läraren använda sig av skönlitterära texter för att ge eleverna en ökad förståelse för ämnet.
  • Dela in klassen i grupper efter språknivå.
  • Lärarna kan före läsningen av en text gå igenom svåra ord eller presentera olika föremål som finns omskrivna i texten. Eleverna kan få snabbläsa en text, skriva upp svåra ord i texten och leta reda på förklaringar. Sedan redovisas dessa inför klassen innan eleverna åter får läsa texten högt tillsammans.
  • Ett sätt att arbeta aktivt med förförståelse finns på en skola där lärarna förbereder elevernas läsning på olika sätt i klasserna genom att exempelvis prata om och dramatisera nya ord och tillhörande bilder. Lärarna uttrycker även vikten av att lyfta tidigare kunskaper om området och ta hänsyn till dessa i planeringen.
  • Arbetet med förförståelse i naturorienterande ämnen kan ske genom att till exempel konkretisera abstrakta begrepp eller genom att belysa en text genom att se på bilder eller film.
  • Experiment, bilder, modeller, drama användes vid en skola för att konkretisera centrala begrepp.
  • Lärarna berättar om innehållet och fokuserar på det viktigaste i texten, förklarar svåra ord eller använder olika gestaltningsformer (bild, ritar på tavlan, gör laborationer) för att levandegöra texten.
  • Bokkafeer för elever i årskurs 6. Varje elev får redogöra för sin egen valda bok och andra elever frågar och kommenterar. Läraren sitter med vid varje boksamtal och fungerar som en moderator. Läraren ger sedan eleverna respons efter boksamtalet på den muntliga presentationen.
 
Möt oss på Facebook

På vår Facebook-sida "Skolinspektionen tittar på:" kan du diskutera olika rapporter och dela resultaten med andra. Här hittar du sidan:

Skolinspektionen tittar på: