Övergripande resultat

Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinpektionens kvalitetsgranskning Undervisningen i matematik i gymnasieskolan. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena på alla de skolor som ingått i granskningen.

Många elever får inte den undervisning de har rätt till

Elever får bara undervisning i begränsade delar av Matematik A. Därmed får de inte förutsättningar att utveckla olika förmågor som problemlösning, förmåga att se samband, resonera och uttrycka sig såväl muntligt som skriftligt eller hantera matematiska procedurer. Detta medför i sin tur att eleverna inte bedöms och betygssätts utifrån samtliga kursplanemål, vilket innebär att elever får för höga betyg och en falsk bild av sina kunskaper.

Undervisningen inriktas inte heller efter elevernas studieinriktning, programmålen. Enskilt arbete dominerar under lektionerna. Gemensamma samtal om matematiska fenomen får för litet utrymme i förhållande till mekaniskt räknande i läroboken.

Flertalet rektorer förlitar sig på lärarna och tar inte sitt övergripande ansvar för undervisningens kvalitet. Elevers resultat blir beroende av vilken lärare han eller hon har.

Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg

På i stort sett alla skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än vad resultat på det nationella provet i Matematik A visar. Nivån är mycket sällan lägre på kursen, jämfört med resultaten på det nationella provet. Detta visar på brister i kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. De nationella proven rymmer exempel på flera förmågor som till exempel problemlösning, och granskningen av undervisningen pekar också ut det som ett område där eleverna får för lite träning.

Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen

Lärare upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om kursplanen. Sammantaget verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning och vägledning för lärarna. Ett skäl kan vara att kursplanen är skriven på ett sätt som är svårt att förstå och att skolorna har lagt för lite tid för gemensamma diskussioner, tolkningar och hur undervisningen ska genomföras. Lärarna har svårt att urskilja de kompetenser som undervisningen syftar att ge eleverna. Ett generellt drag är att de inriktar sitt arbete mot mål att uppnå, innehållsmoment och mekanisk räkning. Mål att sträva mot är ett luddigt begrepp för flertalet lärare och de litar på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.

Lärare missuppfattar målsystemet

Kursplanens mål att sträva mot är lika till både vikt och karaktär för alla utbildningsnivåer och inriktningar, men kan vara olika till innehåll och svårighetsgrad. Om lärare, till exempel i tron att man underlättar för lågpresterande elever, fokuserar på hantering av procedurer och mekanisk räkning och avstår från undervisning som tränar problemlösning, att se samband och utveckling av matematisk kreativitet, förenklar man möjligen för eleverna på kort sikt. Men läraren gör dem troligen en björntjänst: Det ger eleverna sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor, vilket leder till att de lär sig utantill och det riskerar att ytterligare försvåra deras lärande på längre sikt.

Eleverna får för få utmaningar

Många elever är understimulerade och tycker att matematik är tråkigt. De skulle få bättre kunskap och kanske högre betyg om de fick relevant handledning och undervisning. Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Flera elever framför till Skolinspektionen att det är för slappt och för enkelt, ”detta kunde vi redan”. Granskningen visar exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande”. Många elever får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.

Läs mer

Skolinspektionens övergripande rapport: Undervisningen i matematik i gymnasieskolan, 2010:13 (PDF-fil, nytt fönster)