Så gjordes granskningen
Här hittar du en beskrivning av myndighetens granskningsmetoder och frågeställningar under arbetet med kvalitetsgranskningen Undervisningen i matematik i gymnasieskolan.
55 skolor har granskats
Kvalitetsgranskningen har omfattat 55 gymnasieskolor i 49 kommuner. Av skolorna är 10 fristående och 45 kommunala. Urvalet består av skolor där något av de granskade programmen har låga resultat på nationella provet i Matematik A och på motsvarande sätt skolor med goda resultat. Därutöver finns ett antal, knappt hälften av de 55 skolorna, som är slumpvis utvalda. Det har visat sig att urvalet inte haft någon betydelse för resultaten av granskningen. Det framkommer inga skillnader som kan hänföras till urvalsmetoden.
Två frågeställningar
Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:
- Är undervisningen i matematik varierad till innehåll och arbetsform för att främja elevens kunskapsutveckling?
- Bedrivs undervisningen i matematik av lärare som har pedagogisk utbildning och kompetens?
Granskning i samarbete med externa experter
Inspektörer från Skolinspektionen har genomfört granskningen tillsammans med experter från Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM och Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik, UFM, Göteborgs respektive Umeå universitet.
Dokumentstudier, intervjuer, lektionsbesök
Under skolbesöken har intervjuer genomförts med skolledare, lärare och elever. Vid skolbesöken har också lektioner besökts och observationer och analys av undervisningen har genomförts. Inspektörerna har systematiskt observerat hela matematiklektioner, cirka 150 stycken. Dessa lektioner har följts upp med en djupintervju av ansvarig lärare. Av dessa lärare har dessutom 125 svarat på en uppföljande enkät. På varje skola har även ett antal kortare lektionsbesök genomförts.
Ett särskilt analysverktyg har konstruerats utgående från den nationella kursplanen för att skapa systematik i den specifika och djupgående analysen av själva undervisningen. Här har begreppet kompetensmål använts.
Kompetensmål
Underlaget för Skolinspektionens bedömningar är dels dokument som huvudmannen har lämnat till Skolinspektionen, dels den information som samlats in och de observationer som gjorts under besöken. Även annan information om skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
Varje skola får ett eget beslut
För varje skola har ett beslut upprättats. Besluten kan innehålla både krav och rekommendationer på åtgärder i syfte att höja undervisningens kvalitet. Dessa kommer Skolinspektionen att följa upp vid ett senare fastställt tillfälle.
En övergripande rapport
Den övergripande rapporten utgår från de bedömningar som gjorts för varje granskad skola och de fördjupade analyserna av lektionsbesöken samt intervjuerna med enskilda lärare, dessutom ingår resultat av enkäter som lärare har besvarat. I underlaget ingår också en specialstudie kring elevers motivation, med hjälp av en enkät till elever och lärare.
Läs mer
Skolinspektionens övergripande rapport: Undervisningen i matematik i gymnasieskolan, 2010:13 (PDF-fil, nytt fönster)