Goda exempel
Här är en sammanställning av några av goda exempel som Skolinspektionen såg i kvalitetsgranskningen Musik i grundskolan.
Musikämnet behöver finnas i skolans pedagogiska sammanhang
Kursplanen i musik lyfter fram musikämnets möjligheter att fungera som en konkret utgångspunkt och ett stöd för lärande i andra ämnen. Läroplanen tar fasta på betydelsen av att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Trots det visar granskningen att musikämnet och dess roll sällan diskuteras i skolornas olika pedagogiska forum. Flera av de intervjuade musiklärarna deltar överhuvudtaget inte skolans arbetslag, ämneslag eller andra forum där pedagogiska frågor diskuteras.
Inspektörerna har dock sett goda exempel på ämnesövergripande arbete i lägre årskurser. På en skola kombinerades undervisningen i musik och matematik, vilket resulterade i en siffermusikal som eleverna framförde bland annat för sina föräldrar. I musikalen fick barnen tillfälle att dansa ringdans, dansa parvis, röra sig och klappa i takt för att klargöra matematiska begrepp som exempelvis hälften, dubbelt, lika många, fler och flest. När eleverna till exempel lär multiplikation, sjunger de en visa till varje tabell. Samtidigt som de lär sig matematik utvecklar de tillit till sin sångförmåga. När eleverna lär in bokstäverna i årskurs ett, används alfabetssånger för att förstärka bokstavsinlärningen. Lärarna upplever att eleverna lär sig bättre och undervisningen blir mer lustfylld.
Eget musikskapande
I kursplanen för musik ges en bred och allsidig syn på vilka kunskapsformer som skolans arbete ska ge utrymme till, där musicerande, musiklyssnande, musikskapande och musikkunnande är fyra viktiga kunskapsbegrepp. Musikskapande är det som eleverna får minst möjlighet till i musikundervisningen.
Det finns dock goda exempel. På en av skolorna som besöktes under granskningen får eleverna skapa musik såväl enskilt som i grupp och där sammanflätas musikskapande med musicerande på ett bra sätt. En viktig bidragande orsak till det lyckade resultatet var enligt inspektörerna att lektionerna var välplanerade och att läraren lyckats skapa en kreativ och trygg lärandemiljö där eleverna vågar ta ut svängarna och vara skapande.
Ny teknik
I kursplanen för musik framgår att eleverna ska få utveckla sin förmåga att använda IT som ett stöd för både lärande och musicerande samt som redskap för skapande i olika former. Granskningen visar tydligt att IT inte används i musikundervisningen vid de granskade skolorna på det sätt som kursplanen föreskriver.
Ett gott exempel fanns dock i en av kommunerna som granskningen besökte. Där har man har bestämt att alla elever ska ha egna bärbara datorer från och med årskurs 6, vilket också har gjort det enklare att använda datorerna i musikundervisningen. En av skolorna i kommunen håller på att utveckla former för att använda datorerna vid bland annat musikskapande i musikundervisningen.
Musiken som en samlande och utvecklande kraft
Kursplanen för musik uttrycker att musik är ett socialt och allmänkulturellt redskap. Musik är ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans. De möjligheter som kursplanen för musik vill peka på har vi också sett exempel på vid de granskade skolorna. På en del av dem har man under flera år arbetat med musikalprojekt i olika former. Trots att det kräver mycket arbete har musiklärare och elever berättat att fördelarna uppväger allt merarbete. De pekar bland annat på att sammanhållningen på skolan stärks, att musikämnet blir synliggjort och får en ökad status samt att arbetet mot ett gemensamt mål kan betyda mycket för enskilda elevers motivation att lära sig spela och sjunga.
På en av skolorna som besöktes under granskningen har man arbetat med en musikal som framförs årligen på skolan och offentligt på orten i flera år. Några elever uttrycker att vi har aldrig övat så mycket på att spela och det är tack och vare musikalen. En annan elev säger att jag kunde inte spela något instrument innan, men när jag skulle spela i musikalen övade jag varje dag och lärde mig att spela. Eleverna lyfter också fram att stämningen blev bättre i klassen efter arbetet med musikalen. De upplever också att fler elever blir motiverade att lära sig spela och sjunga efter att ha sett sina kamrater i musikalen. Eller som några elever uttryckte saken man blev själv peppad när man såg de äldre eleverna framföra musikalen när man var yngre. Då ville man själv stå på scenen.
Individanpassning och elevinflytande
Individanpassning och elevinflytande har identifierats som förbättringsområden vid många av de granskade skolorna. Eleverna gör ofta samma sak, oberoende av tidigare erfarenheter och kunskaper. Det resulterar i att undervisningen inte blir tillräckligt utmanande för elever med goda kunskaper och för svår för elever med lite förkunskaper. Ett återkommande svar från elever som redan kan spela är att skolmusiken sällan lär dem något nytt.
Vid en av skolorna har dock inspektörerna sett goda exempel på individanpassning i högre årskurser. Där fångar musikläraren på ett bra och medvetet sätt upp elever på olika kunskapsnivåer genom att planera och anpassa lektionsinnehållet i olika svårighetsgrader. Inspektörerna kunde lägga märke till att musikläraren la stor vikt vid att tillmötesgå elevernas egna önskemål om låtval eller stilar när de skulle musicera. Lektionsinnehållet var väl anpassat till lektionstiden. Undervisningen bedrivs i halvklass vilket gör det lättare att individanpassa den. Det lyfte musikläraren fram som en viktig aspekt, som han anser vara till stor hjälp. Vid Sävar skola har eleverna dessutom god tillgång till instrument och bra musiklokaler med grupprum som är anpassade för musikämnet.