Slutsatser och rekommendationer

Här är en sammanfattning av Skolinspektionens övergripande slutsatser och rekommendationer, som presenteras i kvalitetsgranskningen Utbildning för nyanlända elever. För att säkerställa att nyanlända elever får den utbildning de har rätt till behöver de granskade kommunerna och skolorna utveckla och förbättra sitt arbete inom en rad områden.

Att vara nyanländ elev i skolan

Hur situationen utvecklas för den nyanlända eleven är ytterst beroende av hur kommun och skola lyckas bemöta, introducera och integrera eleven.

Mottagande och introduktion

Skolinspektionen har sett att de granskade kommunerna, främst de mindre, har svårigheter med att ta emot och introducera nyanlända elever. Därför behöver kommunerna utveckla samverkan med andra instanser för att utveckla sitt mottagande och introduktionen av nyanlända elever. Samtliga skolor, även i de större kommunerna, behöver också bli bättre på att introducera eleverna.

Värdegrund och social gemenskap

Det framstår för Skolinspektionen som om skolorna i flera fall, tvärtemot sitt uppdrag, utgör starten på och befäster särskiljande och segregering. Skolorna måste se över sin organisation så att den gynnar integrering av alla elever. Rektorer och lärare behöver vidta åtgärder så att nyanlända elever införlivas i den sociala gemenskapen. Det är inte acceptabelt att elever, ofta i en redan utsatt situation, blir föremål för kränkande behandling från andra elever eller vuxna i skolan. Därför måste skolorna införliva samtliga elever och vuxna i skolan i värdegrundsarbetet. Nyanlända elever är en angelägenhet för hela skolan. Personalen måste, oberoende i vilken roll de möter nyanlända elever, visa respekt, ta hänsyn till och ta vara på elevernas språkliga och kulturella bakgrund.

Ändamålsenlig undervisning

För att skolorna ska lyckas ge nyanlända elever ändamålsenlig undervisning är det nödvändigt att ta reda på vilka kunskaper eleverna har och anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar.

Kartläggning och värdering

I de granskade kommunerna och skolorna genomförs bristfällig kartläggning och värdering av nyanlända elevers tidigare skolgång och kunskaper. Utveckling av verktyg för att tidigt kunna kartlägga och värdera elevens kunskaper och kvalificerad studie- och yrkesvägledning är därför några angelägna åtgärder för grund- och gymnasieskolorna. Detta utgör grunden för att skolan ska kunna individuellt planera undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar och personliga mål.

Individuell planering

Bland Skolinspektionens iakttagelser finns skolornas bristande förväntan på nyanlända elever. Dessa lågt ställda förväntningar leder till att eleverna rutinmässigt placeras i introduktionsklasser och får en undervisning som är lika för alla. Skolorna måste planera varje enskild elevs undervisning utifrån en noggrann kartläggning och värdering av elevens kunskaper. Detta för att kunna skapa utbildningsmiljöer som inspirerar och utvecklar kunskaper oavsett elevernas bakgrund. Den individuella planeringen bör ske i nära samarbete med elevens vårdnadshavare och närsamhället och ska dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan i grundskolan och individuella studieplan i gymnasieskolan.

Undervisningens innehåll och genomförande

Skolinspektionen har konstaterat att nyanlända elever i de granskade kommunerna och skolorna inte får den undervisning de har rätt till. Därför måste skolorna se till att nyanlända elever får undervisning i de ämnen och kurser de har rätt till. Som ett led i detta behövs ytterligare åtgärder att på djupet diskutera det inre arbetet i skolorna kring hur undervisningen kan anpassas till elever med annat modersmål än svenska. Flerspråkighet för alla elever kan ge förutsättningar för att leva, verka och bli delaktig också internationellt. Undervisning på elevens ”starkaste språk” bör uppmuntras i alla ämnen om skolan eftersträvar att ta vara på elevens tidigare kunskaper och uppnå bättre resultat. En utveckling av flerspråkighet rymmer flera möjligheter i en globaliserad värld. Att se det mångkulturella som möjligheter och öppna för ökade kontakter inom landet och internationellt bidrar till ökad förståelse och ökad kunskap.

Studiehandledning på modersmålet

Skolorna uppvisar allvarliga brister i sitt sätt att hantera denna handledning. Kompetensen kring vad studiehandledning på modersmålet innebär varierar, likaså hur man ska arbeta med handledningen. Kommunerna och skolorna måste därför se över sina rutiner och personalens kompetens så att gällande författningar tillämpas.

Lärares kompetens

Granskningen har visat att såväl den formella kompetensen som kunskap om hur man undervisar nyanlända elever varierar bland lärare som undervisar nyanlända elever. Kommunerna behöver därför genomföra insatser för att rekrytera behövlig personal och kompetensutveckla sin personal. Mindre kommuner behöver utveckla samverkan med anda kommuner för att tillgodose behoven av t ex modersmålslärare (se avsnitt Samverkan kommunalt nedan). Skolorna och kommunerna behöver snabbt finna redskap så att lärare och övrig personal, utifrån gällande författningar, forskning och beprövad erfarenhet, kan öka variationen i lärandet. En utvecklad interkulturell undervisning för barn och unga bör utvecklas, liksom kunskap om lärande i flerspråkiga miljöer.

Uppföljning och kvalitetsarbete

Enligt Skolinspektionen sker inte uppföljning och utvärdering av nyanlända elevers kunskapsresultat och skolsituation på alla nivåer i tillräcklig utsträckning i de granskade kommunerna och skolorna. Därför krävs det en medveten och konsekvent satsning på professionella, välutbildade lärare och skolledare som kan och har förutsättningar att utifrån egna analyser av utvecklingen kan åtgärda olika konkreta situationer.

Utvecklingsbehov

Ansvaret för utbildning av nyanlända elever vilar på kommuner och skolor och det kan vara en tung uppgift för den enskilda skolan att säkerställa likvärdig utbildning för dessa elever. Skolinspektionen rekommenderar därför att det även genomförs insatser på andra nivåer.

Samverkan nationellt, regionalt och kommunalt

Behovet av nationell, regional och kommunal samverkan har lyfts fram i tidigare undersökningar bland annat av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Skolinspektionen konstaterar att dessa behov kvarstår. Det behövs samverkan på nationell nivå för att ge arbetet med nyanlända elever större legitimitet och bättre förutsättningar. De myndigheter som bör ingå i den nationella samverkan är de myndigheter som har ett ansvar för nyanlända t ex Migrationsverket, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. Samverkan bör ske med koppling till aktuell forskning. Skolinspektionen kommer att ta initiativ till en sådan samverkan.

Även samverkan mellan stat och kommun behövs regionalt. Regional samverkan mellan olika parter är nödvändig för att åstadkomma helhet i introduktionen som främjar individens utveckling och underlättar inträdet i det svenska samhället. Vidare behöver samverkan mellan olika kommuner utvecklas och behovet av samverkan inom kommunerna mellan olika förvaltningar, liksom inom de olika förvaltningarna är stort.

Eftersom andelen ensamkommande barn ökar i takt med att barnen blir allt yngre, behövs insatser som ställer krav på samverkan mellan olika instanser.

Kartläggning och värdering

Kommuners och skolors skyldighet att kartlägga och värdera nyanlända elevers tidigare skolgång och kunskaper vid mottagandet i grundskolans senare år och i gymnasieskolan behöver tydliggöras. Detta utgör grunden för att skolan ska kunna individuellt planera utifrån varje enskild elevs förutsättningar och personliga mål med studierna. Liksom inom vuxenutbildningen behöver olika instrument och stödmaterial för värdering av elevernas kunskaper utvecklas. Kursplanerna behöver ses över och i vissa stycken anpassas till nyanlända elevers behov och förutsättningar.

Studiehandledning på modersmålet

Eftersom bristerna i kommunernas och skolornas hantering av studiehandledning på modersmålet är allvarliga, är behovet stort av någon form av stödmaterial för hur skolorna ska arbeta med studiehandledning på modersmålet t ex i form av allmänna råd.

Kompetensutveckling behövs

Insikten i gällande styrdokument, men framförallt tillämpningen av dessa när det gäller nyanlända elever, brister i kommuner och skolor. Därför behövs nationella insatser i form av kompetensutveckling för lärare och skolledare, med utgångspunkt från de områden som behöver utvecklas.

Modersmålslärare

Bristen på modersmålslärare har visat sig vara stor i kommunerna och skolorna. När det gäller modersmål, föreslås i förslaget om ny lärarutbildning  en översyn mot bakgrund av att det i dagsläget i stort sett inte utbildas några modersmålslärare. Kommunerna är i behov av nationellt stöd för att klara sitt uppdrag att rekrytera kompetenta modersmålslärare.

Nationell statistik

Det finns behov av statistik av resultat på nationell nivå som kommuner och skolor kan bearbeta. Denna statistik skulle sedan, tillsammans med andra utvärderingar, kunna utgöra underlag som ger lokala och nationella aktörer, politiker och professionella, möjlighet att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas på kort och lång sikt.

Reglering av rätten till gymnasiestudier

Den 13 maj, 2009 lade regeringen fram propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Med hänvisning till innehållet i den här kvalitetsgranskningen framhåller Skolinspektionen vikten av att slå vakt om nyanlända elevers rätt till utbildning i grund- och gymnasieskolan i det fortsatta arbetet med utformningen av en ny gymnasieskola.