Detta kan skolan göra

Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar. Skolan ska ge alla en likvärdig utbildning. Det är utgångspunkten för Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rätten till kunskap (Skolors kompensatoriska förmåga). Här redogör vi för några av Skolinspektionens slutsatser och rekommendationer.

Skolans ansvar

Skolans uppdrag är att ge alla elever förutsättningar och möjligheter att nå minst godkänt. Varje skola har ansvar för den egna skolans resultat. Lärare och rektorer kan inte förklara låga kunskapsresultat med orsaker som skolan inte kan påverka och sedan nöja sig med detta. Skolan måste istället kompensera elevers olika förutsättningar, så att inte till exempel kön, sociala och ekonomiska förhållanden, utländsk bakgrund och studietradition blir avgörande för vilka förutsättningar eleverna får för att uppnå goda resultat.

Skolans förväntningar på eleverna

En av de viktigaste förutsättningarna för att alla elever ska kunna utveckla sitt lärande och nå högre resultat är att lärarna har höga förväntningar på dem. Det innebär att lärarna tror på att alla elever kan lära och utvecklas. Lärarna behöver också förmedla att eleverna ska känna tillit till sin egen förmåga. Därigenom kan större motivation och lust att lära skapas hos eleverna.

Undervisning som utgår från de enskilda eleverna

För att kunna vända på en trend med låga resultat är det inte tillräckligt för en skola att bara ha höga förväntningar på eleverna. Lärarna behöver också ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna nå en större motivation att lära och därigenom en ökad kunskapsutveckling. Det handlar om att läraren behöver använda en mängd förklaringsmodeller och undervisningsmetoder som utgår från elevernas individuella behov.

Sammanhållen skola

Det är viktigt att varje rektor strävar efter att ha en sammanhållen skola där stöd i första hand ges i den ordinarie undervisningen. Genom att inte använda nivågrupperingar och särlösningar kan inlåsnings- och stigmatiseringsrisker minimeras. En annan positiv effekt är att elever som befinner sig på olika nivåer i sin kunskapsutveckling kan lära av varandra. Detta sker genom att eleverna kan hjälpa varandra och på så sätt öva sig i att verbalisera och förklara.

Om eleverna är delaktiga och har en dialog med läraren, kan de använda sin förförståelse och därigenom utveckla ny kunskap. Eleverna blir engagerade genom att lärarna har lyckats kommunicera och samarbeta med eleverna. Detta ökar deras motivation. I detta sammanhang är det en förutsättning att läraren har byggt upp en god relation med varje elev. På så sätt kan läraren anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar.

Stöd för läraren

Många lärare har stor kompetens att genomföra en undervisning som leder till ett ökat lärande även för de elever som behöver stöd. Men detta kräver också engagemang och uppbackning från rektorn.

Genom ett ökat samarbete mellan olika lärare och ämnen kan ett erfarenhets- och kunskapsutbyte ske. Det är viktigt att rektorerna initierar och stimulerar detta arbete.

För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet behöver rektorerna ha en aktuell och tydlig bild av den undervisning som bedrivs på skolan. Genom pedagogiska diskussioner med lärarna och besök i klassrummen kan en sådan erhållas. Det är också viktigt att rektorn gör en återkoppling till lärarna. Därigenom får lärarna stöd i att utveckla undervisningen så att den leder till ett ökat lärande för alla elever.