Goda exempel

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rätten till kunskap (Skolors kompensatoriska förmåga) visar på flera goda exempel på väl fungerande undervisning. Här kan du läsa mer om några av dem.

Snabblänkar till de goda exemplen:

• Höga förväntningar på eleverna
• Nära relationer mellan elever och lärare 
• Att ge eleverna lusten att lära
• Reflekterande samtal och aktivitet i klassrummet
• Att utgå från elevens bakgrund, erfarenheter och intressen
• Samarbete och ämnesövergripande projekt
• Rektorer som lyckas

Höga förväntningar på eleverna

• På Gustav Adolfsskolan i Alingsås uttrycker sig en lärare så här om förväntningar på eleverna: ”För att jag ska kunna ha höga förväntningar till att en elev ska lyckas så måste jag också ge eleven de verktyg som hon eller han behöver för att lyckas utifrån sina egna högst individuella förutsättningar. Gör jag inte det så blir mina förväntningar orealistiska. Jag är övertygad om att alla elever kan lyckas och att vi vuxna kan hjälpa dem att göra det.”
  Läs mer i granskningsbeslutet för Gustav Adolfsskolan i Alingsås (PDF-fil, nytt fönster)
• På Fenestra St Jörgen i Göteborg har lärarna höga förväntningar på eleverna. Betoningen hos de lärare vi träffar är att det är skolans ansvar att ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna leva upp till de förväntningar som lärarna har på dem. Intrycket av skolan är att den utmärks av öppenhet och ömsesidig respekt mellan lärare och elever. Dessutom visar eleverna att de är vana vid att samtala och diskutera med vuxna. Lärarna stannar ofta upp när de möter eleverna utanför klassrummen och ställer informella frågor som gör att eleverna blir bekräftade och sedda. Lärarna känner som regel till namnen på de elever de möter oavsett om de undervisar eleverna eller inte. Vi ser här ett samband mellan bemötandet mellan elever, lärare och rektorn och höga förväntningar. 
  Läs mer i granskningsbeslutet för Fenestra St Jörgen i Göteborg (PDF-fil, nytt fönster)
• På Kristofferskolan i Stockholm beskriver nästan alla lärare eleverna på skolan som: ”otroligt socialt kompetenta, nyfikna, angelägna att lära sig, öppna, vänliga, empatiska, uppmärksamma, säger vad de tycker”. Även på andra sätt framkommer det att lärarna har höga förväntningar på eleverna på denna skola. I exempelvis ämnet matematik visar läraren att hon ger eleverna stort eget ansvar och hon betonar att alla elever kan lära och utvecklas. Också de elever som vi intervjuar bekräftar att lärarna har höga förväntningar på dem. De beskriver detta genom att betona att de känner sig uppskattade och att de har nära relationer med lärarna. Det är tydligt att de flesta lärarna som undervisar i just den niondeklass som vi besöker har en positiv syn på eleverna.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Kristofferskolan i Stockholm (PDF-fil, nytt fönster) 

Nära relationer mellan elever och lärare 

• En lärare på Norrevångsskolan i Eslövs kommun diskuterar tillsammans med eleverna vilka kunskapsmål de har uppnått och vilka mål de ska arbeta mot. Enligt läraren vet eleverna att hon ser vad de har lärt sig och hur de ska gå vidare. Hon använder begreppet ”inga osynliga elever” för att beskriva vikten av att se alla elever och deras behov. Läraren uppger att hon har byggt upp en god relation. Hon beskriver också vikten av att ha lustfyllda moment i undervisningen. Det ska vara roligt att lära.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Norrevångsskolan i Eslöv (PDF-fil, nytt fönster)
• En lärare på Vittra i Sjöstaden i Stockholm framhåller att de nära relationerna är en förutsättning för att lyckas med undervisningen: ”Det är viktigt att man har en relation till eleven så att man kan knyta an. Om man lärt känna en elev, även om han inte tycker att ämnet är kul, så kan man försöka lyfta fram det som de redan kan och är intresserade av”. Lärarna beskriver också att de måste ta extra ansvar för inlärningen om någon elev under en period blir inaktiv eller av olika skäl inte har fokus på skolarbetet.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Vittra i Sjöstaden i Stockholm (PDF-fil, nytt fönster)

Att ge eleverna lusten att lära

• På Gustav Adolfsskolan observerar vi inte någon lektion i vilken lärare använder sig av samma metod eller material för alla elever. Lektionerna inleds utifrån ett samlande grepp om klassen. Läraren redogör för det gemensamma målet, att klara det område som klassen håller på att arbeta med. Utifrån denna gemensamma plattform börjar sedan eleverna att arbeta med olika material, metoder och i olika konstellationer. En del av eleverna arbetar enskilt medan andra arbetar gemensamt i mindre grupper. I valet av metod och material finns en spridning oavsett ämne för den aktuella lektionen. Det förekommer till exempel läroböcker, informationssökning på internet och material som lärarna arbetat fram. På denna skola använder sig lärarna av olika strategier för att verkligen alla elever ska lära sig. Bland annat tänker lärarna medvetet på att använda olika metoder för att aktivera elever som annars inte skulle ta eller ges utrymme i klassrumssituationen.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Gustav Adolfsskolan i Alingsås? (PDF-fil, nytt fönster)
• På Fenestra St Jörgen framhåller lärarna att det är de som har ansvaret för att ge eleverna verktyg för att kunna lyckas och nå ett bra lärande. Inbegripet i dessa verktyg är att ge eleverna lusten att lära och nyfikenhet. Så här säger en lärare: ”Jag tycker att det är jätteroligt att lära mig nya saker och jag vill att eleverna ska känna samma sak. De tycker ofta att det som är tråkigt är svårt. Då måste jag som lärare ändra mina metoder. Vid ett nytt moment brukar jag initiera med något roligt så att de känner en glädje inför ämnet från början”.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Fenestra St Jörgen i Göteborg (PDF-fil, nytt fönster)

Reflekterande samtal och aktivitet i klassrummet

• På Carlshöjdsskolan i Umeå är reflektioner och diskussioner ett stående inslag i undervisningen. Eleverna är delaktiga och engagerade under lektionerna. När vi besöker en lektion inleder läraren med att på ett tydligt sätt gå igenom mål och betygskriterier för de områden som eleverna ska arbeta med. Eleverna är engagerade i diskussionen och ställer frågor. Lektionen fortsätter med att eleverna sätter sig i mindre grupper. De har läst böcker som behandlar olika etiska dilemman och har fått frågor som de ska diskutera och besvara i grupperna. Läraren går runt, lyssnar och samtalar med eleverna. Samtliga elever är engagerade i samtalen. Läraren ställer frågor som kopplas till egna erfarenheter och till frågeställningar som de arbetat med i tidigare värdegrundsarbete på skolan. Att eleverna har utvecklat en förmåga att reflektera och diskutera, bekräftar även de nationella ämnesproven i svenska som gjordes 2009 där en hög andel av eleverna fick betyget väl godkänt.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Carlshöjdsskolan i Umeå (PDF-fil, nytt fönster)
• På Fenestra St Jörgen i Göteborg får eleverna stort utrymme under matematiklektionerna. Utmärkande är en dialog mellan läraren och eleverna. Elevernas egen bakgrund och erfarenhet får också stor betydelse. När Skolinspektionen besöker klassen har de lektion i ”praktisk matematik”. Det innebär att lektionen hållsi en park, där eleverna deltar i en frågesport som inkluderar praktiska moment. På så sätt omsätts abstrakta kunskaper om längdmått till praktiska uppgifter. Samtidigt som det praktiska arbetet pågår, förs en diskussion mellan eleverna och en kunskapsutveckling kan komma till stånd genom denna dialog. I dialogen använder eleverna på ett självklart sätt sin egen förförståelse. Det abstrakta blir konkret. Den ömsesidiga interaktionen mellan elever och lärare ger också en hög grad av aktivitet hos eleverna.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Fenestra St Jörgen i Göteborg (PDF-fil, nytt fönster)

Att utgå från elevens bakgrund, erfarenheter och intressen

• Observationer visar att det är vanligare att lärarna använder elevernas egna erfarenheter i undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Det tycks vara självklart på dessa lektioner att i diskussioner och grupparbeten utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. I dessa ämnen ges möjligheter för eleverna att reflektera över olika problemområden. Men även i andra ämnen kopplar lärarna undervisningen till elevernas redan förvärvade kunskaper. På Vikbolandsskolan i Norrköping använder lärarna sig av detta arbetssätt i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap. På dessa lektioner ligger elevernas erfarenheter och kunskaper till grund för hur undervisningen utformas.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Vikbolandsskolan i Norrköping (PDF-fil, nytt fönster)
• På Gustav Adolfsskolan i Alingsås finns ett uttalat arbete och en medvetenhet kring att aktivt få alla elever delaktiga. Lektionerna inleds med ett moment för lärarna att knyta an till elevgruppen. Därefter börjar eleverna arbeta och under denna tid finns det stort utrymme för dialoger mellan lärare och elever. Dialogerna utgår ifrån elevens förutsättningar och utifrån ett resonemang kring elevens egna upplevelser och erfarenheter.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Gustav Adolfsskolan i Alingsås (PDF-fil, nytt fönster)

Samarbete och ämnesövergripande projekt

• En lärare på Östra skolan i Hudiksvall berättar att hon prövar olika arbetsmetoder för att få med alla elever i undervisningen. I detta ingår att ha ämnesövergripande projekt. Vid vårt besök arbetar eleverna i årskurs 9 med Operation dagsverke i svenska, bild och de samhällsorienterande ämnena. De har själva fått välja vilket land och vilken hjälporganisation de vill ta reda på information om. På lektionen i bild får de ta fram informationsaffisch om dessa organisationer och det land de valt. Sedan har eleverna en omröstning om vilken organisation och vilket projekt som skolan ska samla in pengar till.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Östra skolan i Hudiksvall (PDF-fil, nytt fönster)

Rektorer som lyckas

• Rektorn för Gustav Adolfsskolan i Alingsås kommun beskriver sitt arbete som tredelat och bestående av ett pedagogiskt, ett didaktiskt och ett kommunalt uppdrag. Enligt rektorn ligger tyngdpunkten i det pedagogiska uppdraget på att se till att skolans verksamhet inriktas på att de nationella målen för utbildningen nås. Det didaktiska uppdraget består av att lärarna får arbeta med effektmål för undervisningen som rektorn sedan följer upp genom observationer av lektioner. När det gäller det kommunala uppdraget handlar det om att rektorn ansvarar gentemot kommunen bland annat för skolans budget och personal. För att säkra och kunna garantera att undervisningskvaliteten är god använder sig rektorn av klassrumsbesök. Fokus i besöken ligger på lärarens undervisning. Tillsammans med en utvärdering av elevernas kunskapsresultat ligger besöken till grund för utvecklingssamtalen med de enskilda lärarna.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Gustav Adolfsskolan i Alingsås (PDF-fil, nytt fönster)
• På Fenestra St Jörgen gör rektorn många klassrumsbesök i syfte att bättre kunna säkra undervisningens kvalitet. Ett bra pedagogiskt ledarskap bygger enligt rektorn på att eleverna känner sin rektor och att rektorn inhämtar kunskap om hur lärarna bedriver sitt arbete. Syftet med klassrumsbesöken ska enligt rektorn vara att i dialog med läraren samtala kring och gemensamt utvärdera undervisningen. Den dialogen och utvärderingen ska bekräfta det som är bra, samtidigt som det ska leda till en utveckling av områden som behöver förbättras.
  Läs mer i granskningsbeslutet för Fenestra St Jörgen i Göteborg (PDF-fil, nytt fönster)