Resultat

Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinpektionens kvalitetsgranskning Rätten till kunskap (Skolors kompensatoriska förmåga). Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena på alla de skolor som ingått i granskningen.

Envägskommunikation i hälften av skolorna

Ungefär hälften av skolorna visar påtaglig avsaknad av ett reflektivt arbetssätt och aktivitet i undervisningen. Istället för att utgå från att eleverna har något att lära av varandra premieras eget tyst arbete.

Undervisningen utmärks av att eleverna själva arbetar i sin lärobok eller av lärarens envägskommunikation. Många elever är tysta och passiva under lektionerna. I dessa klasser känner sig eleverna inte tillräckligt trygga för att våga prata. Här har skolorna misslyckats med att följa läroplanen.

Klassen ses som homogen grupp

I cirka hälften av de granskade skolorna utgår lärarna inte alls eller bara delvis från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen i undervisningen. Lärarna framhåller att de tycker att detta är svårt och att de ofta hanterar eleverna som en homogen grupp. Att inte utgå från individuella erfarenheter hänger starkt samman med betoningen på eget tyst arbete med läroböcker och på lärarens dominerande roll i klassrummet.

Dålig anpassning av undervisningen efter elevernas behov

I 24 av 40 skolor anpassar lärarna bara delvis eller inte alls undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Ofta handlar det om enkla schablonlösningar som att räkna färre eller extra tal i matematikboken. Skolorna i granskningen utmärks också av att det är vanligt att lärarna inte ger utmaningar till de elever som behöver det. Många skolor har nivågrupperingar i vissa ämnen, trots att sådana har visat sig ha negativa konsekvenser för resultaten. Risken är både att elever stannar kvar i en viss nivågrupp och därmed inte kommer vidare i sin kunskapsutveckling och att de blir stigmatiserade. Skollagen föreskriver att eleverna i huvudsak ska ha en gemensam studiegång. För elever i behov av särskilt stöd ska stödet enligt grundskoleförordningen i första hand ges inom den klass eller grupp eleven tillhör. Klassbildning utifrån ett nivågrupperat klassindelningssystem är inte förenligt med skolans författningar.

För låga eller stereotypa förväntningar på eleverna

Över hälften av de granskade skolorna har för låga förväntningar på eleverna. Men det finns också stora variationer mellan lärarna inom skolorna. Generellt uttrycker lärare att de tycker att det är lättare att ha höga förväntningar på elever som presterar bra. Skolor med låga förväntningar ser på eleverna utifrån ett problemorienterat synsätt. Det kan uttryckas så här: ”de har för liten egen kraft eller möjlighet” eller ”det här är jobbig klass, oerhört krävande”. De låga förväntningarna är synliga både i intervjuer och i de observationer som Skolinspektionen gör på skolorna. De uttrycks till stor del i relationer och bemötande. Låga förväntningar syns också i att skolor nöjer sig med att eleverna når nivån för godkänt.

Relationerna mellan lärare och elever kan bli bättre

En god relation mellan lärare och elev är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära sig på ett bra sätt. Läraren måste känna eleverna bra för att kunna anpassa undervisningen efter varje elevs behov och förutsättningar. På de fyrtio skolor som har ingått i granskningen har lärarna inte tillräckligt nära och goda relationer med eleverna, så att de kan ge en undervisning som gör eleverna så trygga att de vågar prata på lektionerna och utgå från individens behov och bakgrund.