Chatt om rektors ledarskap

Var femte rektor behöver genomgripande förstärka det pedagogiska ledarskapet. Drygt 60 procent av rektorerna önskar ytterligare stöd från huvudmannen. Det visar Skolinspektionens andra granskning av Rektors ledarskap. Vill du veta mer om resultaten? Läs chatten med utredare Lena Lindh här.

Skattebetalare
Jag är väldigt upprörd över vår kommuns sätt att lägga besparingar på förskola och skola. Är det rektors ansvar att säga nej gentemot BoU, om den pedagogiska kvaliten inte kan säkras? Vad har rektor för medel och krav på att utvärdera och säkerställa pedagogisk kvalite?

Lena Lindh
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheterna utvecklas så att de svarar mot de nationella målen och måste ha system för att säkra att det sker. Rektor å sin sida har krav på sig att analysera verksamhetens måluppfyllelse, visa på strategier och prioriteringar och utifrån det tydliggöra eventuella effekter av besparingar så att huvudmannen kan ge relevanta resurser efter den specifika verksamhetens behov. Granskningen pekar på vikten av system för detta på alla nivåer i skolorganisationen och en mer regelbunden och nära dialog mellan rektor och huvudman för att säkerställa pedagogisk kvalité.

Sai
Om en rektor direkt har gått från en lärartjänst till en rektorstjänst (vilket är vanligt i den kommun jag kommer ifrån), hur ska han eller hon då kunna bedömma min undervisning utan att utgå från sin egen? Till syvene och sist är det min lön det handlar om.

Lena Lindh
Just din fråga visar sig också i granskningen vara komplicerad och såväl rektorns närvaro i undervisningen som frånvaro kan upplevas provocerande dvs, besöker rektorn inte verksamheten så kan lärare upplevde det som ett ointresse för deras arbete och gör rektorn besök så kan det upplevas som kontroll eller provocerande för att t.ex., som du nämner, lärare inte tycker rektorn har tillräcklig kompetens att se på undervisning. Det jag tycker är ett spännande resultat i granskningen, är att på de skolor där det faktiskt sker mer regelbundna och systematiska besök i undervisningen där uppskattar lärarna detta.

De besöken är inte då av ”stickprovskaraktär” eller kontroll utan en del av skolans gemensamma utvecklingsarbete och gemensamma ansvar för att utveckla undervisningen. Besöken bör kopplas till forskning och diskussioner kring framgångsfaktorer och den egna praktiken. Det granskningen visar är att rektorn i sitt undervisningsnära ledarskap måste leda och skapa energi för ett sådant arbete förhållningssätt på skolan, men inte att rektorn själv behöver vara den som besöker undervisningen. Detta måste se olika ut på olika skolor. Det viktiga är att skolkulturen är sådan att alla upplever utveckling av undervisning som berikande för ökad måluppfyllelse.

Gabriella, rektor
Nu är det väl dags att Skolministern och Utbildningsdepartementet visar sin viljeinrikting kring skolans måluppfyllelse, där rektors pedagogiska ledarskap måste ha förutsättningar. Hur många rapporter ska det behövas innan man tar detta på allvar. Huvudmännen behöver ha bra och positiv dialog med sina rektorer.

Lena Lindh
Ja, huvudmän och rektorer måste arbeta mer tillsammans i dialog och strukturer för att försäkra sig om rektors förutsättningar och möjligheter att leda den pedagogiska verksamheten. Ibland behöver stöd och förutsättningar från huvudmannen förbättras, såväl till rektorn som till skolan, ibland behöver rektorn själv bättre tillvarata, anpassa och påverka verksamhet och organisation för att så långt som möjligt skapa goda resultat och pedagogisk utveckling. För detta behövs just dialog i det gemensamma ansvaret.

Mfreda
En viktig uppgift för skolan och rektor är att driva kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Enligt ett utvecklingsområde som identifierats i "Rektors ledarskap" är att tillvarata eleverna som en resurs i arbetet för att utveckla skolan. Enligt Jane Elliot: "Skolans mest bortglömda resurs är barnen". Hur kan ett sådant medvetet arbete se ut och struktureras på skolan så att eleverna får mer att säga till om än när man ska ha klassfest och vilka bollar man ska köpa in?

Lena Lindh
Var överens om att det är viktigt med attityder och förhållningssätt kring elevernas inflytande över deras utbildning. Att lyssna på eleverna har betydelse. Skolor som omfattas av ett sådant förhållningssätt lyckas bättre. Då faller den detaljerade utformningen av elevinflytandet ofta på plats. Skolinspektionen håller för närvarande i ett pågående projekt på att granska demokrati och värdegrund. Läs mer här: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/Demokrati-och-vardegrund/

Likvärdighetsundrande
Hej! Det talas mycket om likvärdighet inom skolan; få möljlighet till likvärdig utveckling utifrån sina förutsättningar, likvärdig bedömning etc, etc. Men, varför finns inget krav på kommunerna att ge likvärdiga resurer till skolorna för att få samma förutsättningar till ett framgångsrikt arbete på enheterna. Dvs. elevpengen skiljer sig mycket från kommun till kommun.

Lena Lindh
Huvudmannen har ett ansvar enligt författningarna för en likvärdig skola till alla elever utifrån de nationella målen. Det innebär inte att resurserna ska fördelas lika. Skolornas resultat, omständigheter och behov måste vara en utgångspunkt vid resursfördelning och rektorer och huvudmän måste ha gemensamma system för att bättre skräddarsy resurser efter det. Kvalitetsgranskningen pekar främst på att huvudmän i större utsträckning behöver efterfråga skolans kunskapsresultat och att resursfördelning, prioriteringar och insatser styrs utifrån det.

Gammal i gården
Jag är mycket nöjd med er definition av det pedagogiska ledarskapet. Mitt problem, är som så många andras, tiden. Hur ska jag hinna besöka klassrummen till exempel när jag har så många lärare. Vad kan jag låta andra göra, och vad måste jag göra själv?

Lena Lindh
Det är viktigt att rektorn ser över sin tid och sedan i dialog med huvudmannen säkrar att det finns tillräckligt utrymme för det pedagogiska ledarskapet. Besök i undervisningen och dialog om undervisningsnära frågor kan också ske indirekt genom andra.

Selma
Vad händer när granskningen är klar?

Lena Lindh
Vi sprider nu våra granskningsresultat genom till exempel den här chatten och via vår webbsida. Vi deltar också i konferenser och i bland annat rektorslyftet. Vi hoppas också att granskningens resultat leder till en fruktbar dialog i kommuner och skolor. Sedan kommer vi förstås också att följa upp de 30 besluten.

Fausto callegari
Vilket/vilka sätt anser du, mot bakgrund av vad du sett/hört i samband med utredningsarbetet, bäst kan bidra till att underlätta det för skolledare att bli de pedagogiska ledare de vill vara?

Lena Lindh
Det beror på i vilken utvecklingsfas/nivå rektorn och skolan befinner sig på. Det tycks först gälla för rektorn att se ev. svagheter i sitt eget pedagogiska ledarskap och också var skolan befinner sig utifrån skolkultur, kunskap om styrdokument osv och sedan utifrån det starta utvecklingsarbetet. En viktig utgångspunkt är att rektorerna är tydliga med att de har ett uppdrag att vara pedagogiska ledare.

Många lärare har diffus uppfattning om rektors ansvar och uppdrag. Därefter underlättas ledarskapet av att rektorn har ett tydligt fokus på kärnprocesserna i skolan dvs undervisning och lärande och att det finns strukturer och styrning av utvecklingsarbetet med betoning på skolans eget inre arbete, så att utvecklingsarbetet upplevs angeläget. Granskningen visar att när rektor är tydlig ledare av pedagogiska verksamheten och kommunicerar uppdraget med lärare och elever växer självkänslan i skolan som helhet. Alla arbetar för ett gemensamt uppdrag – att uppnå framgångsrik undervisning – och rektorn förmår genom sitt arbete skapa energi för det. Så det är viktigt att stiga fram som rektor och visa på ett ansvar och engagemang för att leda den pedagogisk verksamheten.

Verner
Har ni sett några skillnader mellan oss som är rektorer i kommunala skolor och rektorer i fristående skolor. De är väl ibland ägare till skolan själva?

Lena Lindh
Det är endast 8 fristående grundskolor (av 30) med i granskningen, så det går inte att dra några sådana slutsatser. Det vi kan säga är att det finns goda exempel såväl som exempel på rektorer som behöver utveckla det pedagogiska ledarskapet även i de fristående skolorna i granskningen. Samtliga skolor är slumpvis uttagna och i granskningen är det många små fristående skolor och huvudmän med tillstånd för bara en skolenhet. Ibland är rektorn och huvudmannen samma person, ibland är samtalen mellan rektorn och huvudmannen mycket nära och ibland är rektorns stöd i ledarskapet främst beroende av den kompetens som finns i styrelsen.

Det vi kan säga är att de fristående skolorna bekräftar bilden av att rektorernas förutsättningar ser olika ut utifrån givna ramar, men att rektors ansvar för att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten förstås gäller oavsett det. Huvudmannen har ett ansvar för att försäkra sig om att det sker, göra det möjligt och ge relevant stöd.

Lillan
Hur kan det komma sig att rektoreran bär på så stora områden att det inte har tid för det pedagogiska arbetet, det som sker på markplan. Jag upplever att rektorn har för stort arbetsfält och når inte ner till särskolan då den vanliga skolan tar både mer tid och pengar i anspråk. I denna fråga vill jag påvisa att jag tycker att det borde vara en rektor för särskolan och en för den vanliga skolan då jag vet att de flesta rektorer saknar kometens för att leda ett bra pedagogiskt arbete på särskolan. I och med den gällande lagen för diagnoskriterierna i särskolan där de som inte har en utvecklingstörning ska integreras i den vanliga skolan där borde alla rektorer tänka om och skaffa sig större kompetens för att hantera detta faktum.

Att elever i särskolan och de med diagnos i NPF målgrupp kräver mer insatser även om de går i vanlig som särskolan. Att man måste ha ett helhetstänk. Därför bör både huvudman och rektor ha stor kompetens för att ha särskola och att ha de barn /ungdomar integrerade i den vanliga skolan.

Lena Lindh
I detta fall pekar du på brister i rektors kompetens och kunskap för att ansvara för att ansvara för särskola. Rektorn ska ha kunskap och pedagogisk insikt för att leda en sådan verksamhet. Huvudmannen har ett ansvar att följa upp och försäkra sig om att rektorn har de förutsättningar som krävs för arbetet och ge stöd och resurser till rektorn utifrån det. Granskningen visar att det arbetet överlag behöver förstärkas.

Läraren
Hur kommer det sig att det inte går att läsa rektorsutbildningen innan man blir rektor utan först när man fått sin rektorstjänst. Det går ju väldigt snabbt att etablera strukturer och rutiner och det görs när rektor är outbildad. När rektor sedan har sin utbildning är mångt och mycket redan fast i organisationen.

Som lärare och pedagogisk ledare i klassrummet får man ju inte längre undervisa utan att först ha gått lärarutbildningen. Rektors ansvar är ju mångdubbelt större än lärarens.

Lena Lindh
Rektorsutbildningen är idag en statlig befattningsutbildning. Förutom denna statliga utbildningsinsats har huvudmannen ett ansvar att säkra kompetensutvecklingsbehoven för rektorer genom olika stödinsatser. Därför är det återigen viktigt med en kontinuerlig dialog mellan rektorn och huvudmannen.

Dragan
Har ni inte i granskningen sett något som berör rektorernas arbetsmiljö med tanke på stress och arbetsbelastning?

Lena Lindh
Rektorerna i granskningen har uppgett sin arbetstid och det är redovisat i rapporten. Majoriteten rektorer uppger en arbetstid över 40 h i veckan och några att de arbetar mer än 50 h i veckan. Även när rektorn beskriver sina arbetsuppgifter kan vi se många skiftande uppgifter och uttrycka behov av mer stöd.

Ur Skolinspektionens synpunkt är det centralt att rektorn har utrymme och ges förutsättningar att ansvara för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskningsrapporten vill ge stöd för detta och peka på vikten att det sker. Skolinspektionen granskar däremot inte arbetsmiljöfrågor. Den uppgiften har Arbetsmiljöverket och i en rapport från Arbetsmiljöverket (2011) som heter ”Rektorers arbetsmiljö” kan du läsa mer om just din fråga.

Långa resor
Jag är rektor för flera skolenheter. Det är ganska långa résor mellan dem. Jag kör egen bil. Det skulle underlätta för mig om man kunde ha någon som ansvarde under mig på varje skolenhet. Hur ska jag få med mig kommunen på det?

Lena Lindh
För de rektorer i granskningen, som liksom du har ansvar för flera skolenheter, ser vi att det kan försvåra planering. Det är därför viktigt att du tydliggör detta för huvudmannen så att ni i en konstruktiv dialog kan finna vägar och utrymme för det pedagogiska ledarskapet. I den nya lagstiftningen finns även nya möjligheter till delegation av arbetsuppgifter. Det finns mer information här: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Nyheter1/Sa-tolkar-Skolinspektionen-reglerna-om-rektors-ansvar/

Max
Har den nya skollagen förändrat förutsättningarna för rektors ledarskap?

Lena Lindh
Rektorer har fått en naturlig ingång till ett pedagogiskt ledarskap när man genomförde den nya läroplanen. Alla har dock inte sett den möjligheten. På skolor där rektor tydligt leder det arbetet har pedagogik och lärande kommit mer på agendan. Dessutom har möjligheter till delegation av rektors ansvar införts i nya skollagen.

Bibi
Hur blir det med gymnasiet? Har ni glömt det eller?

Lena Lindh
Rektors ledarskap ett är ett centralt område för skolutveckling och frågan är därför alltid aktuell när myndigheten prioriterar vilka kvalitetsgranskningar som ska genomföras.

Mats
Ni granskar rektors ledarskap, men uppehåller er bara vid en del. Alla vet ju att rektor har många områden att leda på skolan och i sitt närsamhälle. Hur upplever du att begränsa er granskning och samtidigt se att det är många uppgifter som rektor är skyldig att ansvara för. Är det möjligt att vara rektor utifrån er definition och samtidigt hinna med resten. Svara inte nu med att det är huvudmannens ansvar utan problematisera den verklighet som finns för rektorer!

Lena Lindh
Det uppdrag och ansvar staten har lagt på rektorn är enligt vår bedömning möjlig att uppfylla. Det pedagogiska ledarskapet är det viktigaste som rektorn har. Och vi ser att det är möjligt att det ska vara på det sättet. I rapporten finns flera exempel på att det är möjligt. Vi ser samtidigt att verkligheten är komplex och har uttryckt det i rapporten.

Anders Mebius
Hejsan! Jag har precis loggat in och undrar bara om ni har någon tydlig begreppsdefinition av "pedagogiskt ledarskap"?

Lena Lindh
Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.