Tre utvecklingsområden för rektorerna

Skolinspektionen såg tre vanliga utvecklingsområden för rektorerna på de 30 skolor som ingår i kvalitetsgranskningen Rektors ledarskap 2012. Här beskriver vi kort dessa tre områden.

Rektorns ledning för framgångsrik undervisning behöver utvecklas

Rektorns pedagogiska ledarskap kopplat till praktiken och det undervisningsnära behöver ofta stärkas. Rektorn behöver ge ett aktivt stöd, stimulans och inspiration till lärarnas eget lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. Det kräver att rektorn, inom sina givna ramar, skapar en organisation och förutsättningar för att undervisningen ska utvecklas och för att en lärandekultur på skolan ska etableras. Rektorn behöver därför analysera och fördjupa förståelsen för de olika hinder i skolkulturen som finns för detta.

Läs mer och ta del av goda exempel i den övergripande rapporten, avsnitt 4.3:
Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, rapport nr 2012:1 (PDF-fil, nytt fönster)

Roller och ansvar – strukturer och processer behöver förtydligas

Roller och ansvar för det gemensamma professionella uppdraget är på många skolor otydliga. Konsekvensen av detta är att de processer rektorn sätter igång inte alltid sker som det var tänkt, eftersom rollerna och ansvaret för arbetet är oklart. Anmärkningsvärt är att även rektorsrollen upplevs otydlig.

Majoriteten av rektorerna saknar rutiner för att introducera och handleda nyanställda lärare. Det leder till att nyanställda blir utan stöd och vägledning i sin roll som lärare. Detta är också problematiskt eftersom rektorn på detta sätt förlorar en viktig arena för sitt pedagogiska ledarskap och dessutom går miste om de perspektiv som nya lärare kan tillföra.

Läs mer och ta del av goda exempel i den övergripande rapporten, avsnitt 4.4:
Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, rapport nr 2012:1 (PDF-fil, nytt fönster)

Ledningen av utvecklingsarbetet behöver förstärkas

Majoriteten av rektorerna på de granskade skolorna har brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Bristerna gäller framför allt kunskapsuppföljning, analys och prioriteringar för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Avsaknaden av kunskapsuppföljning med analys och åtgärder signalerar om svagheter i det pedagogiska ledarskapet. Det ger också en kraftfull signal om att en viktig länk saknas för att utveckla undervisningen och därmed elevernas lärande.

Alla är inte heller delaktiga i det övergripande utvecklingsarbetet. Särskilt anmärkningsvärt är att det specialpedagogiska perspektivet saknas och att eleverna inte tillvaratas som en resurs i arbetet för att utveckla skolan. Elevernas rätt till inflytande över allt som berör deras utbildning och lärande behöver ofta förstärkas. Rektorn har ett särskilt ansvar för att det sker.

Läs mer och ta del av goda exempel i den övergripande rapporten, avsnitt 4.5:
Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten, rapport nr 2012:1 (PDF-fil, nytt fönster)