Samhällskunskap

Eleverna får möjlighet att både omfatta och praktisera demokratins värdegrund inom ramen för undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan. Men på de yrkesförberedande programmen når få elever det högsta betyget Mycket väl godkänt. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning Samhällskunskap i gymnasieskolan där 38 skolor från hela landet ingår. Granskningen visar också på flera goda exempel på väl fungerande undervisning.

Den centrala frågeställningen i denna granskning är om undervisningen i samhällskunskap på yrkesförberedande program är ändamålsenlig och ger eleverna möjlighet att nå målen.

38 gymnasieskolor i hela landet har granskats, såväl kommunala som fristående. Det handlar inte om ett representativt urval av skolor utan granskningen beskriver hur det ser ut i just de 38 utvalda skolorna.  

De viktigaste resultaten i korthet:

• Undervisningen inriktas mot samhällskunskapsämnets mål att sträva mot. Detta innebär bland annat att eleverna får möjlighet att omfatta och praktisera demokratins värdegrund. Undervisningen ger också eleverna möjlighet att utveckla förmågan att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter.

• Undervisningen utgår inte i tillräcklig utsträckning från programmålen. Samhällskunskapen kan uppfattas som mer meningsfull av eleverna om karaktärsämnena får bidra med innehåll till undervisningen. På flera granskade skolor saknas emellertid organisatoriska förutsättningar för den samverkan mellan samhällskunskapslärarna och karaktärsämneslärarna som behövs för detta.

• Undervisningen individanpassas inte i samtliga skolor. Generellt sett utgår undervisningen från lärarnas insikt om elevernas förkunskaper och ambitioner. I några skolor finns en risk för att undervisningen inte stimulerar varje elev att utvecklas så långt som möjligt. Anledningen till detta är lärarens uppfattning att eleverna som grupp inte är särskilt intresserade av ämnet och är nöjda med att nå betyget Godkänt.

• Insatser behövs för en bra stödundervisning. Fler elever kan nå målen om de får stöd. Skolorna har ofta en lokal där stöd erbjuds, dock inte alltid bemannad med lärare i just samhällskunskap. Stödet bygger på att eleverna själva tar ansvar. Går inte eleven dit så uteblir stödet. Åtgärdsprogram utarbetas i regel endast om det finns en större problematik för en enskild elev.

Ett beslut för varje skola

Varje skola som har ingått i granskningen får ett skolbeslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Skolan ska efter ett tre månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna.

Övergripande rapport

Skolinspektionen har också skrivit en övergripande rapport, som baserar sig på förhållandena på alla de skolor som har ingått i granskningen. Granskningens resultat är inte generella för alla gymnasieskolor i landet, men ger exempel på problem och på vad som kan göras för att höja kvaliteten i undervisningen.