Resultat

  • Målen att sträva mot genomsyrar undervisningen. Trots att samhällskunskapslärarna framförallt utgår från målen att uppnå i kursplanen och betygskriterierna vid planeringen av undervisningen så visar intervjuer med elever och lärare samt lektionsobservationer att målen att sträva mot är framträdande i undervisningen. Detta innebär bland annat att eleverna får möjlighet att omfatta och praktisera demokratins värdegrund. Likaså ger undervisningen eleverna möjlighet att utveckla förmågan att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter.
  • Lärarna behöver samverka för att kunna koppla samhällskunskapen till programmet. Undervisningen skulle kunna uppfattas som mer meningsfull av eleverna på de granskade programmen om karaktärsämnena i högre utsträckning bidrar med innehåll till undervisningen. En förutsättning för detta är att samhällskunskapslärarna samverkar med karaktärsämneslärarna. På flera granskade skolor är de organisatoriska förutsättningarna för samverkan mycket bristfälliga. Rektorerna är sällan pådrivande utan samverkan sker på enskilda lärares initiativ.
  • Alla lärare individanpassar inte undervisningen. Generellt sett utgår undervisningen från lärarnas insikt om elevernas förkunskaper och ambitioner vad gäller samhällskunskapsämnet. Undervisningen utgår även från de synpunkter och önskemål som eleverna framför i samband med planeringen och utvärderingen av undervisningen. I några skolor finns dock en risk för att undervisningen inte stimulerar varje elev att utvecklas så långt som möjligt. Anledningen till detta är att undervisningen utgår från lärarens uppfattning att eleverna som grupp inte är särskilt intresserade av ämnet och är nöjda med att nå betyget Godkänt.  
  • Ansvaret för att få stödundervisning läggs på eleven. Fler elever kan nå målen om rektorerna ser till att eleverna får stöd. I de granskade skolorna finns vissa möjligheter till stöd. Dels försöker samhällskunskapslärarna ge stöd i den ordinarie undervisningen. Dels har skolorna ofta en gemensam lokal där stöd erbjuds. Lokalen är bemannad, men sällan med lärare i just samhällskunskap. Stödformen bygger på att eleverna själva tar ansvar för att utnyttja resursen. Går inte eleven dit så uteblir stödet. Åtgärdsprogram utarbetas i regel endast om det finns en större problematik avseende elevens studiesituation.
Samhällskunskap
i gymnasieskolan

Sammanfattning

En sammanfattning av Skolinspektionens övergripande rapport Samhällskunskap i gymnasieskolan, 2011:3 (PDF-fil, nytt fönster)

Övergripande rapport

Skolinspektionens övergripande rapport Samhällskunskap i gymnasieskolan, 2011:3 (PDF-fil, nytt fönster)

Alla beslut och rapporter

Alla beslut och rapporter för denna granskning hittar du i databasen SIRIS. Vi sparar dokumenten i SIRIS, i takt med att de blir klara. Här är en direktlänk till besluten för just denna granskning:

Siris.skolverket.se: Samhällskunskap i gymnasieskolan (extern länk, nytt fönster)

 
Möt oss på Facebook

På vår Facebook-sida "Skolinspektionen tittar på:" kan du diskutera olika rapporter och dela resultaten med andra. Här hittar du sidan:

Skolinspektionen tittar på: