Så gjordes granskningen
Här beskriver vi kortfattat hur arbetet med Skolinspektionens kvalitetsgranskning Självstudier/tidsanvändning i gymnasieskolan har gått till.
Bakgrund
En grundläggande tanke i styrdokumenten för gymnasieskolan är individanpassning till varje elevs förutsättningar. Likaså betonar läroplanen vikten av elevers möjligheter att utöva inflytande över undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat. Eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågan att ta initiativ och ansvar samt att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Syfte och frågeställningar
Syftet med granskningen är att undersöka hur elevernas möjlighet att nå målen i läroplanen och kursplanerna påverkas av arbetsmetoder inom ramen för självstudier. Granskningen utgår från tre huvudfrågeställningar:
- Ger skolans sätt att anordna självstudier eleverna möjlighet att nå målen?
- Ger självstudierna utrymme för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella förutsättningar och behov?
- Upplever eleverna att de får det stöd och den stimulans de behöver?
De granskade skolorna och programmen
Granskningen omfattar 27 skolor i 22 kommuner. Urvalet bygger på ett riktat urval av skolor med avsikt att fånga skolor som i olika grad använder arbetsmetoder inom ramen för självstudier och med olika huvudmannaskap. Urvalet gör inte anspråk på att vara representativt och resultatet ska därför inte ses som en representativ bild av fenomenet självstudier på svenska gymnasieskolor.
Av de undersökta skolorna är 13 fristående och 14 kommunala. Cirka hälften av skolorna bedriver självstudier i hög omfattning, medan det i övriga endast sker i undantagsfall förutom i Projektarbete 100 poäng.
De gymnasieprogram som ingår i granskningen är NV, SP och TE och de program på fristående gymnasieskolor som helt eller delvis motsvarar dessa.
Genomförande
Alla skolor har besökts av Skolinspektionen. Skolbesöken har föregåtts av insamling och analys av material, där betygsstatistik och statistik över avbrott utgör en viktig del. Rektorn och företrädare för personalen har lämnat en verksamhetsbeskrivning inför besöket för att ge inspektörerna en förförståelse och underlag för intervjuer på skolan.
Intervjuer med elever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer samt företrädare för elevhälsan har givit möjlighet till en nyanserad bild avseende effekterna av självstudier. Vidare har en strukturerad enkätstudie genomförts med samtliga elever på NV, SP och TE, eller motsvarande program, i urvalet. Enkäten fokuserade dels på elevernas upplevelse av självstudier, dels förutsättningar i form av kännedom om mål, tillgång till handledning och material etcetera. Överlag var svarsfrekvensen relativt låg och resultaten från de tio skolor där svarsfrekvensen låg under en tredjedel har inte beaktats. För övriga skolor var svarsfrekvensen 34–74 procent.
Skolbeslut och uppföljning
Varje skola som har ingått i granskningen har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Skolan ska efter tre månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna.