Så gjordes granskningen

Här beskriver vi kortfattat hur arbetet med Skolinspektionens kvalitetsgranskning Skolornas arbete vid trakasserier och diskriminering har gått till, vad som är syftet med granskningen, vilka de viktiga frågeställningarna är och hur myndigheten valde vilka skolor som skulle ingå.

Syfte

Syftet med kvalitetsgranskningen är att bidra till att förhindra förekomsten av trakasserier och kränkande behandling vid de granskade skolorna. Kravet på skolorna att bedriva ett effektivt förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbete har konkretiserats genom granskningen. Skolinspektionen bidrar därmed till att öka skolornas kunskap och medvetenhet om vilket arbete som krävs för att i enlighet med lagen förhindra att kränkningar och trakasserier uppstår. Granskningen ska resultera i att de brister som påtalas av Skolinspektionen, genom beslut i skolrapporter, ska åtgärdas av skolorna. Åtgärderna ska därefter följas upp av Skolinspektionen.

Frågeställningar

Fokus för granskningsprojektet har varit elevers trygghet och rätt till en skolgång fri från trakasserier och kränkande behandling. För att undersöka hur skolorna arbetar med dessa frågor har vi granskat skolornas arbete för att förebygga och förhindra att trakasserier och kränkningar uppstår. Skolinspektionen har dessutom granskat om skolans rutiner fungerar så att trakasserier och kränkningar upphör när det blivit känt att ett barn eller en elev blivit kränkt eller trakasserad. En viktig förutsättning för att utanförskap inte ska uppstå är att elever och personal är medvetna om vilka normer för vad som anses vara det normala de själva är bärare av. Skolornas arbete med ett normkritiskt förhållningssätt har därför också ingått i vår granskning.

Val av skolor

Totalt har 50 grundskolor för elever i årskurserna 5 och/eller 9 granskats, varav 8 fristående och 42 kommunala. Granskningens urval har gjorts av Skolinspektionen, där kriterierna för urvalet varit:

• För Skolinspektionen tidigare kända skolor som fått kritik för sitt värdegrundsarbete, men även skolor som kan antas vara goda exempel i detta avseende.
• Skolor med olika storlek när det gäller elevantal.
• Grundskolor med årskurserna 5 och/eller 9.
• Representation av skolor från olika kommuntyper som storstad, förort, tätort, landsbygd och glesbygd.

Genomförande

Rektor för varje granskad skola har ombetts att skicka in dokument som är relevanta för kvalitetsgranskningen. Rektor har även ombetts fylla i en verksamhetsbedömning tillsammans med lärare där de bedömt sin verksamhet avseende arbetet med trakasserier och kränkande behandling. Inför skolbesöken har inspektörerna studerat och analyserat dokumenten med utgångspunkt i frågor som direkt anknyter till innehållet i vår kvalitetsgranskning. Inför skolbesöken har även en elevenkät genomförts som riktar sig till ett slumpmässigt urval av elever på de utvalda skolorna.

Varje skola har i huvudsak granskats av två inspektörer som besökt skolan under två dagar. De har intervjuat elever, personal och rektor. Granskningen har även innefattat iakttagelser och informella samtal från lektionsbesök, korridorer, matsal, allmänna utrymmen och på skolgården.