Resultat

Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinpektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena på alla de skolor och förskolor som har ingått i granskningen.

Saknar kunskap om barnens bakgrund och nivå

Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Kunskap om barnens bakgrund är nödvändig för att kunna anpassa verksamheten. Den kunskap som finns hos personalen har ofta bara fokus på vilka språk barnen talar men innebär ingen djupare kartläggning.

Svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv

På många håll finns ett generellt intresse för barnens erfarenheter och kulturella bakgrund. Men detta påverkar sällan verksamheten i förskolan och undervisningen i skolan, som då inte heller knyter an till barnens erfarenheter. Aktiviteter och undervisning i många förskolor och skolor utformas i för liten utsträckning utifrån ett flerspråkigt eller interkulturellt perspektiv och innehållet, som sällan relateras till något som barnen känner igen, saknar också sammanhang och förståelse för många. På många håll saknas kompetens för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkiga barn och elever.

Oklart om ämnet svenska som andraspråk

Det råder oklarhet kring ämnet svenska som andraspråk på många håll och här finns det olika uppfattningar bland skolledningar och lärare. Ämnet hanteras ofta som ren färdighetsträning utan sammanhang med det övriga innehållet i skolan.

Trygghet tar över lärandet

Arbetet i många av förskolorna präglas av en inställning att flerspråkiga barn framförallt behöver trygghet och förskolans uppdrag att stimulera och utmana barnen i deras lärande får därmed inte det utrymme det borde ha.

Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv

Modersmålsundervisningen i skolan lever ofta ett eget liv utan samband eller samverkan med övrig undervisning. Det finns visserligen en generellt positiv inställning i både förskolor och skolor till att barnen ska utveckla en fungerande flerspråkighet och både personal och ledning inser modersmålets betydelse för barnens språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt ser inte skolan utvecklingen av ett välfungerande modersmål som allas angelägenhet utan oftast som ”någon annans ansvar”, ibland en modersmålslärare, ibland föräldrarna. Skolan följer sällan upp resultaten i ämnet och elevens kunskapsutveckling nämns sällan i utvecklingssamtalen eller i elevernas individuella utvecklingsplaner. I förskolan ser personalen ofta uppdraget att medverka till barnens modersmålsutveckling som en alltför svår uppgift och överlämnar därför detta antingen till externa modersmålstränare eller till föräldrarna.