Svenska i grundsärskolan

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i svenska i grundsärskolan.Granskningen visar att eleverna inte ges möjlighet att utveckla sin förmåga att samtala, läsa och skriva utifrån individuella förutsättningar. Många elever har inte individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.

– Att få utveckla sin förmåga att läsa, skriva och samtala är en demokratisk rättighet för alla elever i Sverige och särskolan utgör inget undantag. Omsorg och trygghet är grundläggande, men skolan måste också jobba med kunskaperna. Det är därför viktigt att lärarna inte lägger undervisningen på en för enkel nivå utan hittar individuella utmaningar så att varje elev får utveckla just sina kunskaper, säger Åsa Rehnberg, projektledare Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat 28 grundsärskolor med drygt 700 elever. Det motsvarar ungefär åtta procent av det totala antalet elever som går i grundsärskolan i Sverige.  Granskningen har fokuserat på om eleverna får en undervisning som ger dem möjlighet att nå målen och om skolan utgår från elevernas förutsättningar och behov. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska

De viktigaste resultaten i korthet

• Utveckling av elevernas förmåga att samtala läsa och skriva
  Eleverna får inte tillräckliga förutsättningar att utveckla de språkliga förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i svenska. Många lärare utgår inte från varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter i undervisningen och utmaningarna för många elever är för låga.
• För lite interaktion och samspel
  Undervisningen är många gånger fragmentarisk och sker individuellt för varje elev. Det finns lite utrymme för interaktion mellan eleverna. Undervisningen kännetecknas av en hög grad av individuellt arbete, ofta i form av isolerad färdighetsträning, på bekostnad av samspel och interaktion med andra elever.
• Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling brister
  Drygt hälften av skolorna upprättar inte skriftliga omdömen i alla ämnen som en del av den individuella utvecklingsplanen. Detta är en ovillkorlig rätt som alla elever i den svenska skolan har. Lärarna behöver utveckla arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling.
• Bristfällig uppföljning på skolnivå
  Samtliga skolor i granskningen saknar sammanställningar och analyser på skolnivå när det gäller vilka kunskapsresultat eleverna når i olika ämnen. Det innebär att rektorerna inte kan bedöma om undervisningen håller sådan kvalitet att eleverna ges förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen.
• Lärarna har inte tillräcklig kompetens
  Bara var tredje lärare i granskningen är speciallärare och/eller specialpedagog. Drygt 20 procent av lärarna som undervisar i svenska är förskollärare eller fritidspedagoger. Varannan lärare saknar utbildning för att undervisa i ämnet svenska.  Många lärare behöver djupare och mer omfattande kunskaper i ämnet svenska, läs- och skrivutveckling, bedömningsarbete och om elevernas funktionsnedsättningar.

Rapporter och uppföljning

Varje skola som ingår i granskningen har fått ett beslut som beskriver och bedömer kvalitet i förhållande till de bedömningsgrunder som utgjort utgångspunkten för kvalitetsgranskningen. Besluten har expedierats under perioden mars – april 2010. Skolorna ska inom sex månader från beslutsdagen redovisa till Skolinspektionen vilka insatser som vidtagits för att åtgärda bristerna samt redovisa hur insatserna ska leda fram till kvalitetsförbättringar.