Resultat

Här hittar du en sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Undervsiningen i svenska i gymnasieskolan. Sammanställningen tar sin utgångspunkt i förhållandena på de 42 gymnasieskolor som har ingått i granskningen.

Ämnet svenska kopplas inte ihop med elevernas studieinriktning

Undervisning i kurserna Svenska A och B är i mycket olika utsträckning  anpassad till den studieinriktning och de program eleverna valt. Det varierar mellan en i stort sett obefintlig till en genomtänkt anpassning där eleverna upplever en tydlig koppling mellan ämnet svenska och den valda studieinriktningen.

Exempel på hur ämnet svenska kan kopplas till det karaktärsämne (programinriktning) som eleverna läser är att välja litteratur som har med karaktärsämnet att göra. Även skrivuppgifter kan utgå från elevens studieinriktning för att få en koppling mellan svenskan och karaktärsämnena.

Lärarna i svenska och karaktärsämneslärarna behöver samverka bättre.

Samverkan mellan svensklärarna och karaktärsämneslärarna behöver vidareutvecklas på flertalet av de skolor som ingick i granskningen. En viktig faktor för att samverkan ska fungera är att svenskläraren är en del av arbetslaget.

Svensklärare och karaktärsämneslärare har ibland önskemål om att undervisningstid i deras respektive ämnen ska schemaläggas parallellt för att de gemensamt ska kunna samverka kring eleverna, men upplever att dessa önskemål inte alltid tillgodoses.

Ytterligare ett hinder som framkommer på några skolor är bristen på kontinuitet i samverkan. Täta lärarbyten påverkar samverkan negativt. Ganska ofta finns det också en osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan svensklärarna och karaktärsämneslärarna när det gäller vem som ska göra vad för att främja elevernas språkliga och kommunikativa utveckling.

Undervisningen utgår inte från enskilda elevers behov, förutsättningar och erfarenheter

Flertalet lärare försöker kartlägga elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I cirka hälften av skolorna fungerar detta bra, men i en av tre skolor finns det behov av att utveckla arbetet. En kartläggning kan ske på många olika sätt, t ex genom att läraren pratar med varje elev, eleverna intervjuar varandra, eleverna får skriva en presentation om sig själva eller att man använder sig av olika diagnostiska instrument. Några lärare i granskningen använder sig av mer än en metod för att få en så god bild som möjligt av eleven. Det förekommer dock också att lärare inte gör några aktiva insatser för att ta reda på elevernas behov, förutsättningar och erfarenheter.  

Granskningen visar att det i första hand är de ambitiösa elever som siktar mot de högre betygsstegen som inte ges tillräckliga möjligheter för att kunna använda och utveckla hela sin förmåga. Det finns exempel där undervisningen i första hand utgår från och anpassas till de elever som behöver stöd för att nå betyget Godkänt och där de elever som har högre ambitioner i hög grad förväntas klara sig själva. 

I flera skolor ges eleverna inte en sådan studiero att de upplever att de kan prestera det de vill under lektionerna. På flera skolor finns det behov av att se över valet av litteratur och texter. Detta för att i högre grad finna litteratur som skapar intresse och engagemang hos eleverna.

Eleverna behöver få en tydligare bild av målen för utbildningen

Hälften av skolorna behöver bli bättre på att tydliggöra kopplingen mellan undervisningen och kursplanemålen så att eleverna i högre grad görs medvetna om undervisningens syfte och betygskriterierna. Lärar- och elevintervjuer visar att lärarna går igenom kursplanemålen i början av kursen men att det sedan finns en stor variation i vilken mån dessa tas upp och hålls levande under kursens genomförande. Betygskriterierna verkar oftare än kursplanemålen hållas aktuella.

Granskningen visar att systematiskt arbete med målbeskrivning leder till att eleverna successivt under sin utbildning blir allt bättre på att förstå kursplanemålen. Intervjuade elever på de skolor där det finns ett systematiskt arbete med mål och betygskriterier tycker att de förstår målen och varför de arbetar med olika moment i undervisningen. De förstår också på vilka grunder de blir bedömda.

Elevernas har inte tillräckligt inflytande över undervisningen

Flertalet skolor behöver arbeta med att ge eleverna möjligheter till inflytande över undervisningen. Granskningen visar att elevernas inflytande ofta tenderar att bli mer reaktivt än aktivt. I en del av de granskade skolorna är det särskilt elevernas inflytande över innehållet som behöver utvecklas, medan andra behöver utveckla inflytandet även avseende arbetsformer och arbetssätt. Eleverna ges inte heller alltid möjlighet att utvärdera undervisningen tillsammans med läraren under kursens gång.

Men det finns också lärare i de granskade skolorna som på ett föredömligt sätt planerar undervisningen tillsammans med eleverna utifrån målen i kurserna. Eleverna ges genom planeringen möjlighet att påverka såväl innehåll som arbetsformer och arbetssätt. Det är bara i en av fyra skolor som eleverna ges goda möjligheter till inflytande över undervisningen..

Uppföljning och utvärdering sker inte tillräckligt systematiskt

I nästan två tredjedelar av de granskade skolorna finns det behov av att utveckla uppföljningen och utvärderingen av anpassning och samverkan, men också kunskapsresultaten i svenska A och B. Att en systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten görs i de enskilda kurserna är nödvändigt för att rektorer och lärare ska kunna göra jämförelser mellan kurser i svenska eller mellan kurserna i svenskämnet och elevernas karaktärsämnen på program- och skolnivå.

Lärarna följer i första hand upp kunskapsresultaten för den enskilda eleven, men inte alltid på grupp- och kursnivå. Bristande uppföljning på kursnivå medför att det blir svårare för den enskilde läraren att jämföra kunskapsresultaten mellan kurser och mellan kurser över tid samt att göra jämförelser med kollegor på skolan och med resultaten på nationell nivå.

Läs mer

Skolinspektionens övergripande rapport Svenska i gymnasieskolan, 2010:11  (PDF-fil, 3,2 Mb, nytt fönster)