Uppföljning av elever

Skolinspektionen har granskat hur 40 skolor arbetar med uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling samt hur de utifrån det arbetar systematiskt för att höja resultaten. Granskningen visar att de flesta skolor inte sammanställer eller analyserar elevernas resultat på övergripande nivåer.

Granskningen har fokuserat på om skolorna arbetar systematiskt med ovanstående aspekter. Följer arbetet ”en röd tråd” som omfattar elever i alla åldrar och olika grupper av elever, t ex flickor och pojkar, olika ämnen med mera?

Fyra kriterier för arbetet

Bedömningar gjordes utifrån fyra kriterier som beskriver hur systematiska skolorna är i sitt arbete.

1. Arbetet är kontinuerligt och processinriktat, det vill säga att det pågår ständigt och/eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå).
2. Arbetet präglas av fastlagda rutiner; det vill säga att skolan har en tydlig planering,  ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder.
3. Arbetet fokuserar på förbättring/bättre resultat.
4. Arbetet är i första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete.

De viktigaste resultaten i korthet

• För mycket fokus på individen
  Skolorna fokuserar på att följa upp, utvärdera och åtgärda resultaten på elevnivå. Vare sig det går bra eller dåligt drar man slutsatsen att det beror på den enskilda eleven. Det är mindre vanligt att skolor fokuserar på hur undervisningen eller arbetets organisering har påverkat elevernas kunskapsresultat.
• Skolorna sätter inte in åtgärder på grupp- eller skolnivå
  Åtgärder likställs på många skolor med stödinsatser för elever som behöver hjälp att nå ”godkäntgränsen”. Åtgärder som syftar till utvecklingsinsatser för samtliga elever, även de som nått goda resultat, förekommer mer sällan. Eftersom skolorna inte tittar på samtliga elevers kunskapsresultat över tid får rektor inte en realistisk bild av hur skolans resultat ligger till i förhållande till förväntade och önskvärda resultat. Man söker inte förklaringar till bristerna bortom den enskilda individen, t ex i organisation eller undervisningsmetoder.
• Risk att analysresultat går förlorade
  I de flesta skolor finns en kultur av muntliga diskussioner och analyser, men man har inte rutiner för att dokumentera arbetet. Om skolan inte dokumenterar riskerar man att en stor del av tillgänglig kunskap bara finns hos dem som var med och kan därmed lätt gå förlorad.
• Känsligt koppla resultat till lärarinsatser
  Flera rektorer ger uttryck för att det är känsigt att analysera hur resultaten hänger ihop med lärarnas insatser och drar sig för sådana analyser med hänsyn till lärarna.
• Orealistiskt positiv bild
  Rektorerna och lärarna har en orealistiskt positiv bild av de samlade kunskapsresultaten på den egna skolan. Det leder till att man inte ser behov av att sätta in åtgärder på en övergripande nivå för att förbättra elevernas resultat.
• Splittrad bild av rektorns ansvar
  Bilden av hur rektorerna tar sitt övergripande ansvar för uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete är mycket splittrad. Flertalet rektorer anser att det är de själva som tar ansvaret, men i få av de granskade skolorna ger lärarna en samstämmig bild av att det skulle vara så.

Rapporter och uppföljning

Varje skola som ingår i granskningen har fått ett beslut som beskriver och bedömer kvalitet i förhållande till de bedömningsgrunder som utgjort utgångspunkten för kvalitetsgranskningen. Besluten har expedierats under perioden mars – april 2010. Skolorna ska inom tre månader från beslutsdagen redovisa till Skolinspektionen vilka insatser som de ska vidta för att åtgärda bristerna samt redovisa hur insatserna ska leda fram till kvalitetsförbättringar.