Goda exempel

I granskningen av moderna språk har Skolinpektionen besökt flera skolor som skulle kunna tjäna som ett gott exempel i något avseende. Här är några goda exempel på hur den kommunikativa förmågan prioriteras i undervisningen.

Kronoberg skola AB, Växjö

Intervjuer med språklärarna visade att förutsättningarna för eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga prioriteras i undervisningen. Varje lektion innehåller minst ett större kommunikativt moment där språket i fråga praktiseras genom hörövning, berätta utifrån stödord, beskriva bilder, lyssna på musik samt genom att lärarna och eleverna talar på det respektive språket när de går igenom texter och övningar. I årskurs 9 är en lektion varje vecka avsatt för talövningar för att träna den muntliga färdigheten. Skolinspektionens lektionsobservationer bekräftar denna bild. Annat som i undervisningen stimulerar elevernas kommunikativa förmåga är att eleverna och läraren tillsammans lagar mat och ”leker restaurang” och använder språket som vore det på riktigt. I de lektioner som Skolinspektionen observerade gavs många exempel på varierade arbetsformer som främjar den kommunikativa förmågan. 

Norsjöskolan, Norsjö

De båda lärarna vid Norsjöskolan framhåller att det är viktigt att eleverna lär sig att prata det nya språket; att våga säga något i grupp, att kunna förmedla något: Till exempel lämna ett meddelande och att ”hitta glädjen i att kommunicera”. För att nå dit använder sig lärarna till exempel av fraser inom olika temaområden såsom resor, mat, högtider med mera. Dialogövningar används också, både skriftliga och muntliga. I intervjuer framkommer att även eleverna uppfattar vikten av att de vågar använda språket och säga någonting på lektionerna.

Vikenskolan, Höganäs

Genomgående för lektionerna var att lärarna skapade förutsättningar för att alla elever talade på det nya språket, till exempel via parövningar, eller ”rundor” där alla sa något efter sin förmåga. Lärarna skapade förutsättningar för olika samtal mellan sig och eleverna, men också mellan eleverna. Det fanns okså andra exempel på mindre uppdrag som eleverna hade förberett sig för att redovisa på det nya språket.

Gränsskolan, Haparanda

Intervjuer med lärarna visar att de värderar den kommunikativa förmågan högt. Lärarna anser att det är vardagsfraser som är det viktigaste för eleverna att lära sig – att kunna göra sig förstådd och förstå den viktigaste informationen vid ett besök i ett land där det nya språket talas. I de exempel på prov som Skolinspektionen fått ta del av ingår hörförståelse, det finns möjlighet för eleverna att visa att de har förstått en text utan att producera språkligt korrekta meningar och även möjligheter att med egna ord formulera ett enklare meddelande.

Torvallaskolan, Östersund

I undervisningen i ett av de moderna språken används det nya språket flitigt under hela lektioner både av elever och av lärare. Eleverna uppmuntras att prata och får tillfälle att uttrycka egna tankar och åsikter på målspråket. I stor utsträckning används både skriftliga och muntliga övningar  i syfte att utveckla den kommunikativa förmågan, så även lekar av olika slag, hörförståelseövningar och även övningar med utgångspunkt i autentiskt material i form av tidningar, videofilmer, lärarens egna filmer, bilder och material från resor i målspråkslandet.

Adolf Fredriks musikklasser, Stockholm

Enligt samtliga intervjuade har eleverna stora möjligheter att lyssna till och öva sig i att förstå det nya språket. Lärarna visar teveprogram och film. Man använder sig av utbildningsradion, olika hörövningar och sånger på målspråket. Skolan abonnerar även på språkprogram på nätet.

Bokelundsskolan, Sölvesborg

Intervjuer med elever och lärare samt klassrumsobservationer visar att den kommunikativa förmågan i stor utsträckning prioriteras i undervisningen. Exempel på arbetsformer som används för att främja den kommunikativa förmågan är olika dialogövningar, skriftliga uppgifter som kan vara både individuella eller i grupp, diskussioner runt texter och inspelade berättelser, sång och dans, film, spel, frågesporter, matlagning, övningar på datorerna etc. Elevdialogerna utgår från mer eller mindre färdiga meningar till samtal där eleverna fritt konstruerar meningar och dialoger.  Klassrumsobservationer och elevintervjuer visade att användningen av det nya språket under lektionerna varierade mycket mellan lärarna. Arbetsklimatet under lektionerna upplevdes av inspektörerna som tillåtande och respektfullt. Vid bedömning av muntliga prov lägger lärarna stor vikt vid att kommunikationen fungerar såväl mellan elever som mellan lärare och elever. Eleverna berättar att det är viktigare att man förstår varandra än att uttal, ord och meningsbyggnad är fullständigt korrekt

Huneskolan, Markaryd

Såväl intervjuer som Skolinspektionens lektionsbesök visar att den kommunikativa förmågan prioriteras i språkundervisningen genom att eleverna varje lektion ges möjlighet att prata eller skriva på det respektive språket eller genom att lyssna på det. Under lektionerna pratar lärarna på det främmande språket bland annat genom att hälsa och ge instruktioner och ställa frågor på målspråket. Eleverna svarar på samma språk och pratar med varandra till exempel i dialoger. Intervjuade elever uppger att det råder ett tillåtande klimat i klassrummet och att de känner att de vågar prata. Läraren uppmuntrar eleverna och säger att det viktigaste inte är att det blir fullkomligt korrekt utan att huvudsaken är att de vågar prata.

Vammarskolan, Valdemarsvik

Det nya språket används i hög utsträckning av språklärarna på skolan. Lärarna ger instruktioner på det nya språket och förväntar sig att eleverna exempelvis ursäktar sig på språket om de kommer för sent. Ju högre upp i årskurserna eleven kommer desto mer används det nya språket av lärarna. Om lärarna går in i varandras salar försöker de också prata på det nya språket med sin kollega.

Eleverna tycker att de får lära sig mycket. I årskurs 6 kan de till exempel presentera sig, säga hur gamla de är och var de bor.  De tycker också att de får prova många olika arbetssätt både enskilt och i grupp. Som elev på Vammarskolan träffar man i språkundervisningen på muntliga parövningar, projektarbeten, man gör skriftliga personbeskrivningar och berättar om sin dag. De övningar Skolinspektionen såg av grammatisk karaktär hade som mål att ge eleverna verktyg för att kunna berätta eller beskriva något. Tävlingar är ett populärt inslag i undervisningen likaså att spela teater. Eleverna berättar också om att de får lyssna på musik och se på olika filmer. Språklärarna på Vammarskolan tar stor hänsyn till elevernas muntliga kompetens och anser att det är en viktig del av bedömningen av elevens kunskaper i språk. Om betyget står och väger är det den muntliga kompetensen och aktiviteten under lektionerna som avgör om eleven får det högre betyget. Lärarna menar att det just är kommunikation som språkundervisningen går ut på och att allt man gör syftar till att få eleverna att vilja använda språket.