Så gjordes granskningen

Här beskriver vi kortfattat hur arbetet med Skolinspektionens kvalitetsgranskning av moderna språk har gått till.

Motsättningen mellan ambitionen att språkkunskaperna ska öka och det faktum att ett stort antal elever avbryter sina språkstudier är bakgrund till att Skolinspektionen genomfört granskningen av moderna språk.

Granskningen har inriktats på skolornas förmåga att motivera eleverna till studier i moderna språk samt skolornas förmåga att ge eleverna förutsättningar att tillägna sig språkstudierna och att nå målen med utbildningen.

Syftet med granskningen har varit att, genom skolors ökade kunskaper om vilka faktorer som är framgångsrika för språkstudier, bidra till ett ökat elevdeltagande.

Granskningen har omfattat 40 skolor i 35 kommuner. Utgångspunkten för urvalet har varit skolor där förbättringspotentialen avseende elevdeltagande samt undervisningens ändamålsenlighet har kunnat antas vara störst. Således har majoriteten av de utvalda skolorna varit skolor med ett lågt deltagande i moderna språk. Ett antal skolor med högt elevdeltagande har också ingått i granskningen, främst för att göra eventuella jämförelser möjliga.

De metoder som har använts för insamling av information är dokumentstudier, verk-samhetsbeskrivning, intervjuer och observationer.

Vid varje besökt skola har Skolinspektionen intervjuat grupper av elever som läser ett modernt språk och elever som läser ett alternativt språkval, rektor, språklärare och studie- och yrkesvägledare. Mellan en och åtta klassrumsobservationer har genomförts vid varje skola.

Varje skola som har ingått i granskningen har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Skolan ska efter ett antal månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen presenterar också en övergripande rapport som baserar sig på förhållandena på alla de granskade skolorna.