Demokrati och värdegrund

En viktig del av skolans uppdrag är att förmedla och förankra demokratins värdegrund. På många skolor uppfattas detta som svårt och värdegrundsarbetet sker inte heller på ett likvärdigt sätt runt om i landet. Därför granskar Skolinspektionen hur ett antal grundskolor tar sig an demokrati- och värdegrundsuppdraget i undervisningen.

Den nya skollagen betonar att skolan ska verka för att eleverna inhämtar och utvecklar både kunskaper och värden. Det handlar om att utbilda kompetenta och aktiva samhällsmedborgare i enlighet med rådande demokratiska värderingar och det svenska samhällets värdegrund. Detta tycks dock på många skolor upplevas som svårt och det sker inte heller på likvärdiga grunder runt om i landet.

Studier visar att uppdraget i praktiken främst inriktas på tillfälliga insatser mot beteenden som bryter mot värdegrunden, snarare än att långsiktigt och proaktivt främja demokratiska värden och låta ett sådant arbete genomsyra hela verksamheten och undervisningen i samtliga ämnen.

En annan svårighet för skolorna ligger i att finna balans mellan den kollektiva fostran, som ska förankra den gemensamma värdegrunden, och ett samtidigt bejakande av individers åsiktsfrihet, som främjar ett kritiskt och självständigt tänkande.

Syfte och förväntade effekter

Denna granskning uppmärksammar hur ett antal grundskolor tar sig an och förverkligar skolans demokratiska uppdrag i undervisningen i de senare skolåren. Granskningen ska både identifiera utvecklingsområden och framgångsfaktorer, som kan bidra till ökad kvalitet i skolornas demokrati- och värdegrundsarbete.

Granskningens bör därmed långsiktigt bidra till förbättrade arbetssätt samt ökad medvetenhet om det demokratiska uppdraget och vikten av att det integreras i undervisningen i alla ämnen.

Inriktning och frågeställningar

Granskningen fokuserar på om undervisningen och kommunikationsklimatet ger eleverna möjlighet att tillägna sig medborgerlig kompetens i form av grundläggande värden, kunskaper och förmågor som de enligt styrdokumenten behöver för att leva, verka och utöva ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Denna övergripande frågeställning har sedan brutits ned i följande sex mer specifika frågor:

1. Säkerställer rektor att det finns en gemensam strategi som genomsyrar skolans demokrati- och värdegrundsarbete?
2. Tar rektor och lärare ansvar för att det råder ett diskussionsklimat på skolan som tillåter olika slags meningsutbyten?
3. Struktureras och genomförs undervisningen så att eleverna får ta del av både kunskaper och värden?
4. Struktureras och genomförs undervisningen så att alla elever får komma till tals?
5. Struktureras och genomförs undervisningen så att information kan värderas, kommenteras och diskuteras kritiskt och sakligt i olika ämnen?
6. Struktureras och genomförs undervisningen så att olika åsikter, normer och synsätt tillåts, synliggörs och vid behov diskuteras normkritiskt?

Genomförande och metod

Granskningen genomförs i form av fallstudier, där varje enskild skola betraktas som ett separat ”fall” och skolornas processer avseende demokrati- och värdegrundsarbetet granskas utifrån så många källor som möjligt och med hjälp av flera olika metoder. Särskilt fokus läggs på lektionsobservationer, genom att inspektörerna tillbringar största delen av de fyra dagar som de visats på en skola, med att följa med en viss klass eller elevgrupp, främst i årskurs 8, på deras undervisning i olika ämnen.

Tidplan och skolor 

Granskningen genomförs på 17 skolor i 10 kommuner i hela landet. Skolbesöken pågår under februari – maj 2012.

Beslut och rapporter

Efter skolbesöken får var och en av de granskade skolorna en verksamhetsrapport och ett beslut. I rapporten ges en beskrivning av granskningens resultat och i beslutet anges vilka utvecklingsinsatser som behövs för att höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från granskningen i sin helhet sammanfattas i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

Dessa skolor ingår i granskningen

* Fristående skola, belägen i kommunen