Läsundervisning i svenska

De elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit fler de senaste åren. Nu granskar Skolinspektionen i vilken utsträckning och på vilket sätt läsundervisningen bedrivs och integreras i ämnet svenska i årskurs 7-9.

Bakgrund

Svenska elever har tidigare presterat bra i internationella läsundersökningar som PIRLS och PISA. I PISA 2009 bekräftas dock en nedåtgående trend för de svenska eleverna som började i slutet av 1990-talet. Den främsta orsaken till detta är att de elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit fler.

Skolinspektionens kvalitetsgranskningar av svenskämnet: ”Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4–6” och ”Svenska i gymnasieskolan” visar att det finns brister när det gäller bearbetningen av texter i form av samtal, frågor, gemensamt läsande, skrivande och genom kopplingar till andra texter. I båda granskningarna påpekas även brister i uppföljning av läsdiagnosticering.

Syfte och förväntade effekter

Denna granskning inriktas på kvaliteten i läsundervisningen i ämnet svenska och hur skolorna följer upp och utvecklar elevernas läsförmåga och läsförståelse under grundskolans avslutande årskurser. Enligt flera forskare finns det ett klart samband mellan betyg som elever i de senare åren i grundskolan får och elevernas läsförmåga vilket gör detta angeläget.

Projektet bör leda till att de granskade skolorna får en tydlig uppfattning om hur deras arbete med läsning i ämnet svenska leder till att eleverna får goda förutsättningar att nå målen. Projektet bör också leda till att skolor som inte ingår i granskningen får kunskaper om gynnsamma faktorer för läsutveckling och läsförståelse.

Granskningens inriktning och frågeställningar

Granskningen fokuserar på i vilken utsträckning och på vilket sätt läsundervisningen bedrivs och integreras i ämnet svenska. Följande frågeställningar är centrala:

• Får eleverna i läsundervisningen ta del av olika texttyper?
• Får eleverna bearbeta de texter som används på ett sätt som stimulerar deras läsutveckling och förmåga att förstå olika texttyper?
• Får eleverna arbeta med digitala textförmedlande medier på ett sätt som gör att de utvecklar en förmåga att använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande?
• Följer skola/läraren systematiskt upp elevers läsutveckling och tas uppföljningsresultaten tillvara i utvecklingen av läsundervisningen?

Planering och projektmål

Granskningen genomförs i 30 kommunala skolor samt 10 fristående skolor i hela landet och utgår från dokumentstudier, lektionsobservationer och elevenkäter tillsammans med intervjuer med elever, lärare och rektor. Skolbesöken pågår från den 15 april 2011 till den 30 november 2011.

Efter besöken fattas beslut om vilka brister som upptäckts i granskningen som skickas till de granskade skolorna. Det sammanfattande resultatet från granskningarna av alla skolor ska slutrapporteras i en granskningsrapport.

Beslut och rapporter

Alla beslut och rapporter för denna granskning hittar du i databasen SIRIS. Vi sparar dokumenten i SIRIS, i takt med att de blir klara. Här är en direktlänk till besluten för just denna granskning:

Siris.skolverket.se: Läsprocessen, Svenska i grundskolan II (extern länk, nytt fönster)

Utvalda skolor

* Fristående skola belägen i kommunen.