Läsundervisningen i svenska för årskurs 7-9

Att eleverna är duktiga på att läsa är en förutsättning för att de ska kunna ta del av undervisningen i alla ämnen. Ändå finns det stora kvalitetsskillnader mellan lektionerna på enskilda skolor. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsundervisningen i svenska på ett 40-tal grundskolor.

Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i årskurs 7-9 på 40 slumpvis utvalda skolor, både fristående och kommunala. Resultatet gäller dessa skolor, men kan också vara intressant för andra skolor att ta del av.

Granskningen fokuserar på om alla elever ges goda förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin läsutveckling. Inspektörerna har observerat 264 lektioner. Endast en tredjedel av dem höll tillräcklig hög kvalitet. Skillnaderna i hur lärarna arbetar med detta är större inom de enskilda skolorna än det generella resultatet på samtliga granskade skolorna. 

Granskningens resultat i korthet

• Eleverna utmanas inte i sin läsning.
  Eleverna på de granskade skolorna är sällan delaktiga i planeringen av skolarbetet, och de upplever sällan att de får arbeta med utmanande texter som utvecklar deras läsförmåga. Elever som blir uppmuntrade att göra sitt bästa och pröva sina gränser kommer längre. Därför är det viktigt att lärarna är lyhörda för eleverna och ger dem möjlighet att påverka undervisningen.
• Få texter från digitala medier.
  Texter från digitala medier, exempelvis bilder, film och bloggar, används sällan i undervisningen. Det leder till att eleverna inte får möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå, tolka, analysera och värdera olika digitala källor och budskap.
• Bibliotek saknas.
  Flera skolor saknar skolbibliotek eller har skolbibliotek som behöver utvecklas så att biblioteket blir en aktiv del i elevernas läsutveckling. Där det finns bibliotek och bibliotekarier har de stor betydelse för elevers lärande, till exempel som resurs för tryckta och elektroniska informationskällor och som informationsspecialister. 
• Stora skillnader på hur lärarna förbereder elever inför en text.
  På en majoritet av skolorna hjälper lärarna inte eleverna tillräckligt mycket med att bearbeta, analysera och förstå de texter som används i läsundervisningen.
• Skolorna följer sällan upp läsundervisningen.
  Nästan alla skolor följer upp undervisningen i svenska och många följer även upp elevernas läsförmåga med olika lästester. Däremot är det få skolor som följer upp hur just läsundervisningen fungerar.

Två exempel på lärarundervisning

Under arbetet med granskningen såg Skolinspektionen flera exempel på hur man kan arbeta med läsundervisningen. Här kan du ta del av några av dem:

Två lektionsexempel

Verktyg för egna utvärderingar

I den övergripande rapporten, som finns att ladda ner till höger på sidan, hittar du Skolinspektionens underlag för lektionsobservationer och den elevenkät som vi har använt i denna granskning (bilaga 1 och 2). Där kan du också läsa mer om hur inspektörerna har använt dessa verktyg. Skolor som inte deltagit i granskningen kan använda detta material som ett stöd i arbetet med att utvärdera och utveckla läsundervisningen.

Rapporter och uppföljning

Varje skola som ingår i granskningen har fått ett eget beslut och en verksamhetsrapport där Skolinspektionen pekar på utvecklingsområden. Efter sex månader ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits. Skolinspektionen har också skrivit en övergripande rapport som baserar sig på förhållandena i samtliga skolor har ingått i granskningen. Länkar till beslut, övergripande rapport och annat material finns till höger på sidan.