Religionskunskap

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet lever ofta upp till de krav som finns, men det finns viktiga områden där den måste bli bättre för att verkligen beröra eleverna. Det handlar bland annat om utrymmet för analys av vilken roll religioner och livsåskådningar kan ha idag, i Sverige och omvärlden. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskap i gymnasieskolan.

Skolinspektionen har granskat religionskunskapsundervisningen i 28 skolor med kommunal huvudman och 19 med fristående huvudman. Granskningen genomfördes med dokumentanalyser, lektionsobservationer, elevenkät och intervjuer med ansvariga rektorer, lärare och företrädare för eleverna. Den avser inte att ge en bild av förhållandena i hela landet.

Resultatet i korthet

Eleverna anser kursen vara relevant och intressant när undervisningen ger utrymme för dem att reflektera över sig själva och sina liv. Lärarna behöver därför i högre utsträckning planera och genomföra den utifrån de intressen och erfarenheter som den aktuella elevgruppen har och detta gäller särskilt elever med negativa förväntningar. Undervisningen behöver också utformas så att den ger rikliga tillfällen för eleverna att förbättra sin förmåga att analysera, och så att alla elever ges kunskap om vad det innebär.

En del lärare väljer att reducera undervisningen i religionskunskap i gymnasiet istället för att ta tag i de intressen och behov eleverna har. Lärarna borde mer intensivt möta och utmana eleverna i undervisningen, eftersom bra undervisning motverkar fördomar. Granskningen visar att i undervisningsgrupper med ointresserade elever fokuserar lärarna i högre grad på förmedling av fakta istället för att ge utrymme för reflektion kring religionens roll i samhället. Det finns forskning som visar att det är i elevgrupper där det finns fler elever som har negativa förväntningar och ett uttalat ointresse som det också finns en överrepresentation av elever med antisemitiska och/eller islamofobiska värderingar.

Många lärare i granskningen uppfattar svårigheter med att hinna  allt som kursen ska innehålla. Detta sker eftersom de inte tillvaratar möjligheten att låta kursens olika moment berika varandra.

Undervisningen om världsreligionerna behöver i högre utsträckning utformas så att den ger eleverna förutsättningar att analysera religionernas samtida kännetecken och uttryck. Det är när undervisningen har en väl avvägd balans mellan att sakligt visa på religioners uttryck och att låta eleverna analysera dessa utifrån olika perspektiv som eleverna upplever att kursen motverkar fördomar.

Rapporter och uppföljning

Varje skola som ingår i granskningen har fått ett eget beslut och en verksamhetsrapport där Skolinspektionen pekar på utvecklingsområden. Efter sex månader ska huvudmannen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som har vidtagits.

Skolinspektionen har också skrivit en övergripande rapport som baserar sig på förhållandena i samtliga skolor har ingått i granskningen.