Samverkan om HVB-elever brister

Elever som är placerade i Hem för vård eller boende, HVB, har rätt till en god skolgång. Men det finns inte alltid någon från deras hemkommuner som håller sig underrättad om hur skolan för deras del fungerar.

– I vissa fall kan man säga att de blir bortglömda av skolförvaltningen i sin egen hemkommun, säger Anna Kjellberg, som varit ansvarig för en riktad tillsyn inom området.

Hösten 2009 – våren 2010 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av hur elever som fick sin skolgång i ett HVB fungerande. Granskningens slutsats var att det fanns stora brister och att eleverna i många fall inte fick den utbildning de har rätt till.

Den nu aktuella tillsynen har omfattat 45 kommuner och syftar till att ta reda på hur bevakningen från elevernas hemkommuner av deras rätt till utbildning går till. (De 45 ingående kommunerna har fått Skolinspektionens beslut efter tillsynen).

– Det största problemet vi har sett är att skolansvariga i hemkommunen spelar en för liten roll för de här elevernas skolgång, de överlåter ansvaret till socialförvaltningarna som står för själva placeringen. Det gör att det inte är ansvariga för skolan som följer upp rätten till utbildning.

– Det är socialförvaltningen i respektive kommun som har ansvar för placeringen i HVB. Ofta har skolförvaltningen en undanskymd roll och samverkan mellan de två förvaltningarna fungerar sällan bra i de här frågorna. När vi skulle starta projektet hade vi till och med svårt att få veta vilka elever som fanns placerade ifrån de utvalda kommunerna. Skolförvaltningarna hade sällan de uppgifterna, säger Anna Kjellberg.

Det finns många faktorer som försvårar samverkan mellan förvaltningarna. Sekretessreglerna gör det svårt att utbyta information mellan de ansvariga förvaltningarna. Det finns inte heller reglerat vilket ansvar skolförvaltningen faktiskt ska ta för de placerade elevernas skolgång.

– I förarbetena till lagstiftningen på det här området finns visserligen skrivningar som att skolförvaltningen ska ”hålla sig informerad om elevernas skolgång”, men det verkar inte vara tillräckligt.

Anna Kjellberg berättar att en del kommuner arbetar medvetet med att öka skolförvaltningarnas delaktighet. Alla är överens om att en bra skolgång är viktig för elevernas fortsatta möjligheter. Även inom Sveriges kommuner och landsting, SKL, pågår projekt för att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa och som berör detta område.

I sina enskilda kommunbeslut har inte Skolinspektionen kritiserat några kommuner eftersom det i lagstiftningen inte finns några tydliga krav på kommunerna i detta avseende.

– Däremot är det viktigt att hemkommunerna tydliggör rollerna mellan förvaltningarna och att skolförvaltningarna tar ett större ansvar för att hålla sig underrättade om de placerade elevernas skolgång och vid behov vidta åtgärder, säger Anna Kjellberg.