Detta visar granskningen

Innan en kommun beslutar att ta emot ett barn i särskolan måste kommunen göra vissa utredningar. I de ärenden som Skolinspektionen har granskat saknas var tredje sådan utredning eller har brister. Granskningen visar också att kommunernas handläggning av ärendena inte alltid följer de regler som finns.

Skolinspektionen har granskat kommunernas utredningar och handläggning inför mottagande i särskolan.

Granskningen omfattar 30 kommuner som granskades 2010 och 28 kommuner som granskades 2011. Totalt har myndigheten granskat 1203 ärenden.

Här har vi sammanfattat de viktigaste resultaten från granskningarna 2010 och 2011.

Resultaten i korthet

Kommunernas handläggning
Utredningar i grundskolan
Informationen till vårdnadshavare med utländsk bakgrund
Högre andel elever med utländsk bakgrund i särskolan
Elever med autism

Kommunernas handläggning

• Kommunerna har ofta bra rutiner för handläggningen av ärenden om mottagande i särskolan, men många gånger följer de inte sina rutiner. Styrelserna för särskolorna kontrollerar inte systematiskt att rutinerna följs.
• Styrelserna för särskolorna följer inte heller upp beslut om mottagande i särskolan. Ytterst få kommuner har rutiner för hur uppföljningar ska ske.
• Föräldrars medgivande till att deras barn ska börja i särskola saknas i 10 procent av ärendena.
• Om en kommun beslutar att ta emot ett barn i särskolan ska man kunna se i beslutet varför kommunen har bestämt sig för detta, men ofta saknas sådana motiveringar.
• Föräldrarna får ofta information om hur de ska göra för att överklaga ett beslut om att deras barn ska börja i särskolan, men inte vad de kan överklaga.
• I fem procent av de granskade ärendena saknas ett formellt beslut om mottagande i särskolan.
• Informationen om vem föräldrarna ska vända sig till med olika frågor behöver bli bättre. Det gäller även informationen om vem som har ansvar för att ompröva ett beslut om att ett barn ska gå i särskola. Var fjärde kommun behöver också tydligare rutiner för hur en sådan omprövning ska gå till.

Utredningar i grundskolan

• Tillsynen visar att knappt fyra procent av ärendena hade ett utredningsunderlag som bestod av psykologiska, pedagogiska, medicinska och sociala bedömningar med god kvalitet.
• Pedagogiska utredningar finns i de flesta fall, men de har brister. Endast åtta procent håller godtagbar kvalitet. De flesta innehåller en pedagogisk kartläggning som grund för barnets fortsatta utveckling och behov av anpassning och stöd. Däremot framgår inte vilka resultat som tidigare anpassningar har lett till. Man har inte heller analyserat om barnet kan nå grundskolans kunskapsmål.
• De psykologiska utredningarna för eleverna i grundsärskolan brister i sju procent av ärendena. De utredningar som brister ger rekommendationer om skolform i stället för att ställa diagnoser, använder inte vedertagna termer om utvecklingsstörning, har utdrag ur journaler istället för utredningar eller saknar anamneser (sjukdomshistorier).
• Medicinska utredningar saknades eller var bristfälliga hälften av ärendena. De medicinska utredningarna brister i kvaliteten i 20 procent av ärendena och saknas i 32 procent av ärendena. Att så många utredningar saknades beror på att det är oklart för många läkare vad de ska bedöma och vad de förväntas skriva i ett intyg. Även i medicinska granskningar föreslår läkare (liksom psykologer) ibland en skolform istället för att fastställa en diagnos.
• Sociala utredningar finns i vart tredje ärende. I åtta procent av ärendena håller de inte tillfredsställande kvalitet. De sociala utredningarna är lika ofta fristående utredningar som utredningar som ingår i psykologiska eller medicinska utredningen.

Informationen till vårdnadshavare med utländsk bakgrund

Skolinspektionen har intervjuat vårdnadshavare till 26 barn med utländsk bakgrund för att se hur mycket information de fått och hur stort deras inflytande har varit inför ett mottagande i särskolan. 

• Informationen till vårdnadshavarna håller inte alltid tillräcklig kvalitet. Till flera vårdnadshavare har inte informationen om vilka elever som ska tillhöra särskolans målgrupp nått fram. Dessa vårdnadshavare tror att deras barn går i särskolan på grund av svårigheter med det svenska språket, språkstörningar, dyslexi, kulturella skillnader i uppförandet eller på grund av sociala problem hemma.
• Vårdnadshavare till flera barn berättar att de känt sig tvingade att ge sitt medgivande till att deras barn mottas i särskolan. Framförallt gäller det de vårdnadshavare som inte anser att deras barn idag går i rätt skolform.
• Det finns också vårdnadshavare som menar att deras barn mobbas och har hamnat i identitetskriser eftersom de inte tillhör särskolans målgrupp.
• Mer än var tredje vårdnadshavare är osäker på om deras barn går i rätt skolform. Då barnen ofta gått lång tid i särskolan och vårdnadshavare saknar information om vad som krävs för en övergång till grundskolan sker ingen förändring. Att komma in i särskolan har varit lätt menar de, men att ta sig ut är omöjligt.

Högre andel elever med utländsk bakgrund i särskolan

Skolinspektionen har kartlagt hur hög andel av eleverna i grundsärskolan som har utländsk bakgrund. Siffrorna bygger på den rapportering som kommunerna gjort till Skolinspektionen.

• Var femte elev har utländsk bakgrund i grundskolan, medan ungefär var fjärde elev i särskolan har utländsk bakgrund.
• Det är stora skillnader mellan kommunerna. I några kommuner går inga elever med utländsk bakgrund i särskolan, i 30 kommuner har var tredje elev i särskolan utländsk bakgrund.  I någon kommun har 95 procent av eleverna i särskolan utländsk bakgrund.

Elever med autism

Beredskap för mottagande av elever med autism i grundskolan finns, men även en stark oro för hur dessa elever ska klara av att nå målen.

• Då lagstiftningen i dag inte ger stöd för hur kommuner ska arbeta med omhändertagandet av elever med autism i grundskolan eller med beredskapen för att dessa elever ska klara målen har det i denna granskning varit svårt att ta ställning till kommuners arbetssätt. Det har dessutom gått för kort tid för att uttala sig om arbetssätten varit lyckade. Detta är ett område där utförligare granskning behöver göras.