Till huvudinnehåll

Skolor med långvarigt låga kunskapsresultat

Skolinspektionen genomför nu en kvalitetsgranskning av grundskolor som haft långvarigt låga kunskapsresultat under ett decennium. Granskningen fokuserar på kvaliteten i huvudmäns och rektorers arbete för att öka kunskapsresultaten.

Detta handlar granskningen om

Alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och utbildningen ska vara av lika hög kvalitet oavsett var i landet den anordnas. Studier visar emellertid att resultatskillnaderna mellan skolor de senaste åren har ökat. Utöver att det finns stora skillnader i kunskapsresultat mellan skolor ses även en grupp skolor som haft mycket låga kunskapsresultat under lång tid. På dessa skolor handlar det alltså om en stor grupp elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet varje år. På flera av skolorna kan det handla om att så många som runt 40 procent av eleverna inte har uppnått behörighet under de tre senaste åren. Stora skillnader i kunskapsresultaten mellan flickor och pojkar är även vanligt på dessa skolor.

Det finns ingen reglerad gräns för hur låga kunskapsresultat en skola kan ha. Skollagen reglerar istället att alla elever ska ha förutsättningar att kunna nå målen och vad som är huvudmannens och rektors ansvar för att nå detta. Inte minst är det tydligt att huvudman och rektor ska arbeta för att utjämna för elevers olika förutsättningar.

För eleverna på dessa skolor innebär de låga resultaten inte bara att de inte ges möjligheter att lyckas i grundskolan - utan även en ökad risk för deras framtida möjligheter vad gäller studier, arbete och hälsa. Skolinspektionen får ibland frågor om myndighetens insatser på skolor som långvarigt haft låga kunskapsresultat. Vi har drivit på arbetet på dessa skolor genom återkommande tillsynsinsatser. Det har varit vanligt att vi identifierat brister på något eller flera områden. Det har ofta handlat om problem kring stöd, extra anpassningar, trygghet och elevhälsa. Om det till exempel varit omsättning av personal och rektor på skolan kan dock vissa brister återkomma. Det kan också handla om att huvudmannen inte gjort tillräckligt med kompensatoriska insatser. En risk kan även vara att vissa grupper av elever möts med låga förväntningar.

Skolinspektionen avser att komplettera tillsynsinsatser med en kvalitetsgranskning av skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Detta för att utforska närmare orsaker till varför låga resultat långvarigt kvarstår. I kvalitetsgranskning har vi möjlighet att gå djupare. Hur har huvudmän agerat, vilka insatser har de satt in och hur analyserar man de låga resultaten. Hur överförs erfarenheter över tid och finns det ett ”organisatoriskt minne”? Hur har huvudmannen säkrat tillgång till utbildade lärare och en stark elevhälsa?

Detta granskar vi

Syftet är att granska kvaliteten i huvudmännens och rektorernas långsiktiga arbete för att öka kunskapsresultaten på grundskolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Med långsiktigt arbete avses såväl det nuvarande som tidigare arbete det senaste decenniet. Granskningen genomförs på grundskolor med årskurs 9 som haft låga kunskapsresultat sedan år 2010.

Så här görs granskningen

Kvalitetsgranskningen omfattar 30 skolenheter och deras huvudmän. Förutom intervjuer med huvudman, rektor, lärare och annan pedagogisk personal ingår en kartläggande del där dokument och statistik samlas in som visar på utvecklingen över tid. Vid sidan av enskilda beslut till de granskade skolverksamheterna ska även en övergripande rapport publiceras i juni 2021.

Senast uppdaterad: 26 augusti 2020