Till huvudinnehåll
Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo står i en skolkorridor
Publicerad: 21 januari 2021

Synpunkter på skolan - mycket att vinna på att huvudmannens ansvar synliggörs

Skolans huvudmän bör synas mer och ta ett större ansvar för arbetet med synpunkter som riktas till skolan. Allt pekar på att här finns mycket att vinna. För rektorer och lärare kan det underlätta, klargöra och ge stöd. För elever kan det innebära en snabbare återkoppling. I höstas kom Statskontorets förslag om den klagomålshantering som huvudmän ska svara för. Idag publicerar vi själva en ny granskning.

Jag vill idag kommentera vår nya rapport som riktar sig till skolans huvudmän. Den berör frågor som bör ses långsiktigt men som samtidigt kan vägleda och ge stöd till rektorer även nu. Skolan och skolans personal har fortfarande en ansträngd situation till följd av pandemin. Detta är något vi på olika sätt beaktar. Du hittar länk längst ned om hur Skolinspektionen arbetar under Covid-19.

Skolan har bäst kunskap om eleverna

Sedan flera år har Skolinspektionen fått många brev, mail och telefonsamtalmed uppgifter om oro för missförhållanden från bekymrade föräldrar. Ofta utan att kommunen eller den enskilda huvudmannen först har fått veta att föräldern var missnöjd.

Det är självklart den personal som finns nära en elevs vardag i skolan som främst känner till vad som kan ligga bakom när något inte stämmer i undervisningen eller i relationerna med kamrater. Skolinspektionen menar att det i första hand är skolan och därefter huvudmannen som bör ta emot en fråga eller ett klagomål som rör en enskild elevs situation. En förälder kan få respons snabbare och om det finns ett problem kan en elev få snabb hjälp. Att skolan och huvudmannen har en bra hantering motverkar också administration och skriftväxling som ofta måste inledas om Skolinspektionen utreder ärendet.

Skolinspektionens klagomålshantering begränsas 

Statskontoret har nyligen utrett klagomålshanteringen. Deras förslag är att Skolinspektionens hantering av anmälningar ska begränsas. Vi ska inte alls utreda ett ärende kring en enskild elev om inte huvudmannen först tagit omhand en fråga. De framhåller också att det behövs tydligare krav på huvudmännens roll och deras stöd till skolorna. Statskontoret visar hur lärare och rektorer annars många gånger lämnas i osäkerhet och med många frågor. Vi delar Statskontorets slutsatser.

Vi vill utifrån vårt uppdrag bidra till ett system som är välfungerande och hållbart. När Skolinspektionen under åren lyft att klagomålshanteringen behöver förbättras har vår avsikt genomgående varit att understryka den viktiga uppgift huvudmän har. Vi har också velat visa på hur en bra och effektiv kedja för ansvar kan se ut när en elev eller förälder känner oro och vill veta vart man kan vända sig. Det har självfallet aldrig handlat om att främja en kultur av ”missriktad användning” av anmälningar som ibland beskrivs i debatten. Vi vet att förhållanden i skolan många gånger är komplexa. I diskussionen pekas bland annat på att lärare ofta kan känna press, ibland påtryckningar och uppleva att föräldrars synpunkter är omfattande.

Skolorna behöver tydligt stöd från huvudmännen

Viktigt är att ett klagomål ska hanteras men det innebär givetvis inte att den som framför det på förhand har rätt. Många synpunkter tas emot på skolorna varje termin på undervisningen, elevers betyg, trygghet och mycket annat. Bland dessa finns också synpunkter och krav som måste mötas med gränser. Skolan ska till exempel aldrig kompromissa med läroplanens innehåll eller nagga den i kanten på grund av synpunkter. Betyg ska vila på elevers kunskaper och inte på hänsyn. Skolans personal måste ha tydligt stöd från huvudmannen att hävda skolans uppdrag.

Samtidigt ska elever och föräldrar kunna vända sig till skolan och huvudmannen om de känner sig bekymrade för sitt barn, upplever en brist eller ett missförhållande. Det är mycket viktigt för öppenhet, transparens och för att skolan inte ska missa viktiga signaler som kan bidra till förbättringar. Mot denna bakgrund finns krav på huvudmannen att fånga upp, lyssna, ta ställning och åtgärda när det finns behov.

För få frågor hanteras på huvudmannens nivå

Skolinspektionen har granskat huvudmannens klagomålshantering tidigare, senast 2017. Då såg vi att möjligheten att vända sig till huvudmannens nivå efter kontakt med rektor många gånger inte var synliggjord. Till exempel kunde information på webbsidor och i föräldrakontakter saknas. Skolinspektionen var överlag mer välkänd.

I den nya granskningen har vi nu följt upp vad huvudmannen aktivt gör på sin egen nivå. Vi har bland annat iakttagit att;

  1. Huvudmannen tydliggör inte sin egen roll. Fortsatt går nästan alla klagomål till rektorer. På ett sätt finns här en logisk tanke, det vill säga, att klagomål ska hanteras nära eleven. Å andra sidan klargörs inte för rektorerna när ett klagomål kan lyftas till huvudmannen för en ny och oberoende bedömning. Det är viktigt att rektor inte utreder sitt eget arbete.
  2. Många huvudmän vägleder inte heller kring när en fråga är att betrakta som ett klagomål. Det kan leda till att arbetet på skolan blir onödigt tungrott för lärare och rektorer. Till exempel är det viktigt att skilja på hur synpunkter och klagomål tas omhand.
  3. Positivt är att de huvudmän som har utrett frågor själva har visat på goda och objektiva arbetssätt. Men det är som sagt få frågor som hanteras på huvudmannens nivå.

Frågan om anmälningar och klagomål har varit mycket aktuell i samhällsdebatten. Det mesta pekar på att huvudmannens stöttande och ansvarstagande roll är en nyckel för ett bättre system. Alla elever liksom lärare och rektorer har mycket att vinna på att huvudmannens ansvar stärks.

Länk till rapporten om huvudmäns hantering av klagomål

Klagomål mot utbildningen – Huvudmäns organisation och tillvägagångssätt

Läs hur Skolinspektionen arbetar under Covid-19

Skolinspektionens arbete under Covid-19

GD