Till huvudinnehåll
Kvinna som står och tittar på papper på ett skrivbord
Granskningsrapport
Publicerad 5 november 2020
Diarienummer SI-2019:2548

Betygssättning i engelska i årskurs 6

Betygssättning ställer stora krav på lärare. Felaktigt satta betyg kan föra med sig negativa konsekvenser för elevernas framtid. Lärarna behöver säkerställa att de har tillräcklig information om elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kraven för att kunna göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och sätta rättvisande betyg.

År 2012 infördes betyg i grundskolans årskurs 6. Många lärare, vissa ovana vid att sätta betyg, fick ansvaret för denna myndighetsutövning med krav på att både göra allsidiga bedömningar och att genomföra en likvärdig betygssättning. 
 

Detta har vi granskat

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i lärarnas betygssättningspraktik i engelska i årskurs 6 på ett urval av landets grundskolor. Frågeställningarna har varit två.
 
  • Den första granskar i vilken utsträckning lärarna fångar ett brett och varierat underlag som grund för betygssättning av elevernas kunskaper.
  • Den andra handlar om i vilken utsträckning läraren gör en allsidig utvärdering av elevernas kunskaper. Granskningen tar sin början i hur lärarna går tillväga då de planerar ämnet för att sedan följa arbetet i insamlingen av betygsgrundande underlag till det att en samlad bedömning ska göras och betyg ska sättas.
Granskningen har också omfattat att undersöka vilka förutsättningar rektorer ger lärarna att utföra sitt arbete kopplat till de två nämnda frågeställningarna.


Viktigaste iakttagelserna

Granskningen visar att lärare i relativt hög utsträckning fångar ett brett och varierat underlag inför betygssättningen. Dock har granskningen kunnat identifiera ett antal centrala faktorer som lärare behöver vara noga med i denna process. Det rör tillvägagångssättet då läraren planerar ämnet där det är viktigt att läraren bestämmer när och hur bedömningar ska genomföras. Likaså behöver lärare vara noga med att dokumentera elevernas kunskaper och att genomföra fördjupade utvärderingar av de bedömningsunderlag som används vid betygssättningen. Alla dessa delar är viktiga faktorer för att lärare ska fånga en tillräcklig bredd och variation av elevernas kunskaper som underlag vid betygssättningen, vilket är viktigt för en rättvisande betygssättning.
 
Granskningen har också visat att lärare ofta agerar på egen hand vid den allsidiga bedömningen av elevernas kunskaper. Det gäller även i arbetet om bedömningen sker på likvärdiga grunder. Lärare har få samarbetsmöjligheter kring bedömning och betygssättning vilket betyder att lärares tolkning av styrdokumenten sällan kan prövas mot andra lärares tolkning och tillämpning av vad det innebär att göra en allsidig bedömning. Eleverna riskerar därmed att bedömas och betygssättas på ett sätt som varken är rättvisande eller likvärdigt.


Om granskningen

Granskningen, i vilken 30 grundskolor deltog, genomfördes vårterminen 2020 före det att Covid-19 bröt ut i Sverige. Således har granskningen genomförts före Folkhälsomyndighetens restriktioner infördes för skolorna.


Tidigare granskningar

De senaste tio åren har Skolinspektionen genomfört flera kvalitetsgranskningar och tillsyner inom området kunskapsbedömning och betygssättning. En av de senare granskningarna fördjupade sig i betygssättningsprocessen i gymnasiekursen svenska 3. Denna granskning kunde påvisa ett flertal svårigheter, bland annat att lärarna i större utsträckning behövde samla in ett brett och varierat underlag i förhållande till hela ämnesplanen. Likaså behövde lärarna utveckla deras allsidiga utvärdering av elevernas kunskaper.
Senast uppdaterad: 5 november 2020