Till huvudinnehåll
Granskningsrapport
Publicerad 22 september 2020
Diarienummer SI-2019:1437

Resultatskillnader inom skolor

Studier pekar på att elever i Sverige blir allt mer resultatmässigt segregerade, mellan men även inom skolor. De nationella kvantitativa studier som undersökt likvärdighet i skolan har främst fokuserat på resultatskillnader mellan skolor och mellan elever.

Det finns en mängd faktorer som påverkar elevernas studieprestationer. Att exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förutsättningar att nå utbildningens mål är sedan länge känt. Forskning visar också att faktorer inom skolan, särskilt de som kan relateras till klassrum, lärare och undervisning, kan förklara en stor del av variationen i elevernas resultat. Undervisningens kvalitet och lärarnas skicklighet har upprepade gånger lyfts fram som avgörande för elevernas möjlighet att lyckas i skolan. I de flesta skolor är eleverna organiserade i klasser och det är inom ramen för klassen som eleverna till största delen får sin undervisning. Förhållanden på klassnivå – så som enskilda lärares undervisning, sammansättningen av elever i klassen, personalens förväntningar på eleverna och arbetsklimatet i gruppen – har stor betydelse för elevernas förutsättningar att lyckas med sina studier och är också faktorer som skolan kan påverka genom den inre organisationen.

Detta har vi granskat

I granskningen riktar vi fokus mot rektors arbete med att analysera resultatskillnader inom skolan, och främja goda studieresultat för alla elever, oavsett vilken klass de får sin undervisning i. Detta är en kvalitativ granskning som omfattat 23 kommunala grundskolor. För att få konkreta exempel har granskningen avgränsats till två av skolans ämnen, svenska och matematik, i årskurserna 7–9. Ämnena ska ses som exempel på hur det kan fungera. Skolinspektionen menar att analys och uppföljning av resultatskillnader bör ske i skolans samtliga ämnen.

Viktigaste iakttagelserna

  • En regelbunden analys av skillnader i kunskapsresultat mellan klasser saknas ofta
  • Flera insatser görs i klasserna, ofta efter signaler eller händelser, men sällan utifrån vad som behövs för att förbättra studieresultaten i vissa klasser.
  • Generellt stöd till lärare vanligt, men det är ovanligt med specifikt stöd till lärare mot bakgrund av vad som behöver förbättras för goda studieresultat för alla elever
  • Obehöriga lärare fungerar som klasslärare på samma sätt som behöriga gör
  • Klasser organiseras främst i syfte att skapa socialt fungerande grupper

Granskningen har fokuserat på dessa frågeställningar:

  1. I vilken uträckning gör rektor en analys av skillnader i elevresultat mellan klasser?
  2. I vilken utsträckning organiserar rektor verksamheten, så att goda studieresultat främjas för alla elever?
  3. I vilken utsträckning ger rektor lärarna stöd, så att lärarna ska kunna främja goda studieresultat för alla elever?

Granskningen har också innehållit två kartläggande frågor:

  1. Finns det skillnader i hur behöriga lärare används?
  2. Efter vilka principer organiseras klasser?
Senast uppdaterad: 21 september 2020