Till huvudinnehåll
Granskningsrapport
Publicerad 27 september 2021
Diarienummer 400- 2020:1859

Arbetet med individuella stödinsatser i gymnasieskolan

Skolinspektionen har granskat hur gymnasieskolan arbetar med det individuellt inriktade stödet till elever. Särskilt fokus har varit att titta på skyndsamhet, helhet och elevdelaktighet.

En fullföljd gymnasieutbildning är en viktig garant för hälsa och avgörande för etablering på arbetsmarknaden. Nästan alla ungdomar i Sverige påbörjar en gymnasieutbildning, men en stor andel, nära tre av tio elever, lämnar gymnasieskolan utan examen. 

Gymnasieskolornas arbete med att ge eleverna individuellt anpassat stöd pekas i Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) ut som en av förklaringarna till att en så pass stor andel elever inte når målen för utbildningen.

Skolinspektionen har nu granskat hur gymnasieskolan arbetar med det individuellt inriktade stödet till elever, med särskilt fokus på skyndsamhet, helhet och elevdelaktighet. Granskningen omfattar två perspektiv; dels granskas det individuellt inriktade stödarbetet som faktiskt sker på skolorna och dels granskas de förutsättningar som rektorn ger mentorn för att utföra sitt uppdrag i de delar som omfattar uppföljning av elevernas studiesituation.

Granskningens viktigaste iakttagelser

Granskningen visar att det finns delar i det individuellt inriktade stödarbetet som fungerar väl men även att det återstår mer arbete för att stödarbetet ska präglas av hög kvalitet när det gäller skyndsamhet, elevdelaktighet och helhetsperspektiv.

De flesta granskade gymnasieskolorna har i hög utsträckning arbetssätt som gör att elevers stödbehov uppmärksammas tidigt, både genom det arbete som sker i samband med att elever påbörjar sin gymnasieutbildning, men även då elever påbörjar nya kurser under senare terminer.

På de flesta granskade skolorna har rektor organiserat ett systematiskt arbetssätt för att ta emot och använda sig av den information som de får från överlämnande skolor.

Lärarna har flera olika arbetssätt för att tidigt i kursen ta reda på elevernas kunskapsnivå och uppmärksamma behov av stöd.

På flera skolor bör dock arbetet med ta emot information om elevernas stödbehov utvecklas för de elever som skolan mottar senare under utbildningens gång.

På de skolor där lärare och annan skolpersonal samverkar i liten utsträckning så är kvaliteten lägre i det arbete som säkerställer att information om elevers stödbehov skyndsamt förmedlas vidare till all berörd personal.

När lärare och annan skolpersonal samverkar i låg utsträckning riskerar också stödarbetet bli fragmenterat och sakna ett helhetsperspektiv. Det blir särskilt tydligt när det gäller samverkan med det arbetsplatsförlagda lärandet på yrkesprogrammen, men även med lärare som organisatoriskt tillhör annat arbetslag eller skolenhet.

Många av skolorna kan öka kvaliteten i det arbete som syftar till att göra eleverna delaktiga i det stödarbete som rör dem. Många lärare vittnar om att skolan inte har ett gemensamt arbetssätt för att göra eleverna delaktiga i stödarbetet.

Det framkommer också att elevernas delaktighet när det gäller mindre omfattande stödinsatser huvudsakligen sker oplanerat och informellt i samband med lektioner. Det gäller både i de delar av stödarbetet som handlar om att utreda stödbehov och ta fram stödåtgärder samt att utvärdera stödåtgärderna.

Gemensamt för de skolor som har bedömts ha lägre kvalitet i de delar som rör mentors uppdrag är att det saknas tydlighet i uppdragets innehåll och att ansvarsfördelningen är oklar. Det gäller främst arbetet med att samordna information om elevers stödinsatser till berörd skolpersonal, men även överlämning av information vid mentorsbyten.

Mentorn har på dessa skolor svårt att få en helhetsbild över elevens hela studiesituation och skyndsamt kunna förmedla eventuella stödbehov till berörd skolpersonal.

Om granskningen

I granskningen ingår 29 gymnasieskolor med både högskoleförberedande och yrkesprogram. Av dessa är 6 fristående gymnasieskolor och 23 är kommunala. 

Granskningen har genomförts under läsåret 2020/21. Skolinspektionen har i denna granskning, liksom i andra granskningar under pandemin, anpassat metoder och genomförande till den rådande situationen. Alla intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. 

Detta har vi granskat

Skolinspektionen har undersökt hur arbetet med individuella stödinsatser genomförs i gymnasieskolan. Fokus har varit att granska med vilken kvalitet som stödinsatser genomförs för att tidigt uppmärksamma och kartlägga stödbehov och få till stånd effektiva stödåtgärder i alla kurser och lärsituationer genom hög elevdelaktighet i stödarbetet.

För att uppfylla detta syfte har följande frågor granskats och besvarats:

  • I vilken utsträckning kännetecknas skolans stödarbete av skyndsamhet, hög elevdelaktighet och en helhetssyn på elevens skolsituation?
  • I vilken utsträckning styr och stödjer rektorn mentorernas arbete med sikte på att skyndsamt uppmärksamma och samordna elevernas stödbehov i utbildningen som helhet?

Mer på våra råd & vägledningssidor

På våra råd & vägledningssidor hittar du mer material och granskningar om exempelvis stöd till elever och elevers hälsa.

Särskilt stöd  

Elevers hälsa

Kontaktperson

Ulrika Rosengren

Senast uppdaterad: 27 september 2021