Till huvudinnehåll
Diarienummer 2020:2478
Publicerad 16 mars 2020

Årsrapport 2019 – skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns ansvarstagande

Årsrapporten tar upp Skolinspektionens erfarenheter under 2019 av arbetet med tillsyn och kvalitetsgranskning. Bilden av svensk skola utifrån våra granskningsresultat är varierad. De skolor vi granskat bedöms ha allt från utmärkt kvalitet till allvarliga och oroväckande brister.

Det är första året som Skolinspektionen har underlag för att ge en bild av olika kvalitetsnivåer i skolors arbete. Det kan vi göra genom våra nya granskningsform, regelbunden kvalitetsgranskning. 

Kvalitet i många skolor – samtidigt finns skolor med svagheter och brister

Flertalet av de drygt 300 skolor som granskats i regelbunden kvalitetsgranskning har vi bedömt ha kvalitet i sina arbetssätt inom olika områden. Vi ser bland annat att drygt 70 procent av de granskade skolorna bedöms ha kvalitet i hög utsträckning eller i delar inom områdena rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero, bedömning och betygssättning. En stor andel skolor finns i en ”mittenkategori”, cirka 65 procent. På dessa skolor fungerar vissa aspekter väl men skolorna och huvudmännen kan göra mer för att nå hög kvalitet i utbildningen. Det är viktigt att uppmärksamma att bedömningarna samtidigt innebär att vi ser flera välfungerande arbetssätt på många skolor.

Bland de skolor som omfattats av regelbunden kvalitetsgranskning bedömdes 28 procent inom minst ett av de fyra granskade områden ligga på den lägsta kvalitetsnivån. Därutöver har Skolinspektionens tillsyn identifierat en stor andel skolor med brister i förhållande till skollagen.

Vissa skolor har mycket allvarliga brister

Det förekommer även, men i begränsad omfattning, skolor som har brister av mycket allvarlig karaktär. Det kan handla om omfattande och komplexa brister som dessutom kan ha pågått under en längre tid. Här har huvudmän av olika skäl inte rättat brister och Skolinspektionen har behövt ingripa med mer kraftfulla verktyg. Vi ser även att det kan handla om komplexa problem kopplade till huvudmannens ekonomi och brister i lämplighet och insikt hos ägar- och ledningskretsen för fristående skolor.

Skolans kompensatoriska uppdrag inte tillräckligt prioriterat

Många skolor som vi bedömt ha särskilt allvarliga svagheter och brister har vissa gemensamma drag i fråga om bakgrundsfaktorer. En är att andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är lägre än genomsnittet för riket. Bland skolor som har allvarliga brister är också andelen behöriga lärare ofta lägre än genomsnittet för riket.

Att skolor där många elever kommer från mindre studievana hem samtidigt har låg andel behöriga lärare samt brister i styrning och arbetssätt är mycket problematiskt. Det indikerar att huvudmannen inte tillräckligt har arbetat med det kompensatoriska uppdraget, det vill säga att kompensera för olika elevers skilda förutsättningar och behov för att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan exempel handla om eventuella insatser för att omfördela resurser eller motverka att dessa skolor tappar behöriga lärare inte har varit tydliga eller kraftfulla.

Skolinspektionen ser samtidigt att det finns skolor, med många elever från hem med svagare studiebakgrund, som har ett starkt kvalitetsarbete, hög kvalitet i undervisningen och ett gott stöd till elever. Detta är en viktig aspekt.

Skolor som når hög kvalitet kännetecknas av långsiktigt arbete

Bland de skolor som omfattades av regelbunden kvalitetsgranskning under 2019 bedömdes sju procent nå den högsta kvalitetsnivån inom alla fyra granskade områden. Vad karakteriserar dessa skolor? Många gånger tycks det handla om att de medvetet och långsiktigt har lagt upp arbetet på ett sätt som främjar kvalitet. I detta arbete har rektor och det systematiska kvalitetsarbetet en central roll. Vidare är huvudmännens ansvarstagande, att genom överblick och helhetssyn stödja de verksamheter som är deras ansvar, ofta avgörande. Rektors arbete präglas av helhetssyn och ett mycket medvetet ledarskap. Vi ser också att det finns samsyn hos skolans personal och att undervisningen är strukturerad, ger stöd till elever och präglas av höga förväntningar.

Svag styrning är utmärkande för skolor där vi gjort skarpa ingripanden

I skolor där vi sett allvarliga brister kan huvudmannens och rektors styrning vara otillräcklig och svag. Exempelvis saknas ofta uppföljning och analyser av skolors resultat och situation. Detta gör att de ansvariga inte skaffat sig den kunskap som behövs för att i tid identifiera problem och genomföra utvecklingsinsatser.

De flesta huvudmän åtgärdar brister – inspektion är pådrivande

Det är viktigt att framhålla att de brister och svagheter vi ser vanligtvis inte är bestående. Vid brister i förhållande till lagens krav kräver Skolinspektionen att huvudmännen för dessa skolor vidtar åtgärder så att det inte föreligger brist. I de allra flesta fall vidtar huvudmännen de åtgärder som Skolinspektionen pekat på. När Skolinspektionen inom kvalitetsgranskning identifierar utvecklingsbehov fattas beslut riktade till huvudmännen. Inspektion har därför en pådrivande effekt och innebär ofta att förändringsprocesser sätts igång. Det kan handla om att huvudmannen ger bättre förutsättningar och resurser. Vidare kan det innebära att rektorer arbetar med ett tydligare helhetsperspektiv och ett intensifierat kvalitetsarbete. Skolinspektionen ser på detta sätt flera positiva ”förändringsresor”.

Årsrapport
Senast uppdaterad: 12 september 2020